Problemet är långt ifrån nytt. Valmyndigheten uppger att den har krävt en översyn av det svenska valsedelssystemet ända sedan 2010.
Inför valet samma år skickade Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, en delegation till Sverige för att bedöma behovet av internationella valobservatörer. Någon fullskalig observation genomfördes inte då, men inför valet 2018 skickade OSSE för första gången en expertgrupp som granskade det svenska valet på plats.
Den danska OSSE-experten Michael Aastrup Jensen trodde inte sina ögon när han kom fram och började bevittna hur man genomförde val i grannlandet.
– Under alla valobservationer jag har varit på har jag aldrig sett ett val så odemokratiskt som det svenska, sade han till TT.
I sin slutrapport efter valet 2018 krävde OSSE att Sverige skulle stärka valhemligheten och se till att valsedlar gjordes tillgängliga på lika villkor för samtliga partier. Kritiken gällde bland annat att väljarens partival kunde avslöjas redan när han eller hon tog en partispecifik valsedel.
Efter kritiken placerades valsedlarna bakom särskilda avskärmningar och uppgiften att lägga ut dem överfördes till röstmottagarna.
Men själva grundproblemet som OSSE kritiserade valde man att bortse ifrån: varje parti har fortfarande sina egna valsedlar, medan mindre partier själva måste ordna distributionen till tusentals lokaler. För riksdagspartierna och andra partier som klarat enprocentsgränsen sköts däremot distributionen av det allmänna.
Alternativ för Sverige hör till de partier som tidigare har drabbats av valsedlar som saknats, flyttats eller gömts. Partiledaren Gustav Kasselstrand anklagar riksdagspartierna för att försvara ett system som gynnar dem själva.
”Riksdagspartierna delar in Sveriges partier i A-lag och B-lag. A-laget är de själva, som får valsedlar gratis och dessutom utlagda i hela landet”, skrev han tidigare i år i en kommentar.
”Valmyndigheten har föreslagit en gemensam, neutral valsedel. Det skulle vara mycket mer demokratiskt, minska köerna och kaoset – och vara betydligt bättre för miljön. Men politikerna håller fast vid det gamla systemet. De vill inte förlora sina privilegier”, fortsatte Kasselstrand.
Valmyndigheten presenterade 2023 ett konkret förslag om en gemensam enhetsvalsedel. Väljaren skulle få samma valsedel som alla andra och bakom valskärmen kryssa för parti samt, om så önskades, ange numret på en kandidat.
På Valmyndighetens presentationsmodell angavs partierna i alfabetisk ordning. Med en sådan ordning skulle inga partiers valsedlar kunna gömmas, kastas eller ”glömmas bort”, eftersom alla alternativ skulle finnas tryckta på samma papper.
Men någon enhetsvalsedel infördes inte. Först 2024 tillsatte regeringen en "parlamentariskt sammansatt kommitté", bestående av företrädare för de redan etablerade riksdagspartierna. I sitt första betänkande valde kommittén att inte föreslå den gemensamma valsedel som Valmyndigheten visat upp, utan gick vidare med reformer inom ramen för det kritiserade systemet med partispecifika valsedlar.
Utredningen har samtidigt förhalats genom upprepade förlängningar. Den skulle ursprungligen vara klar i september 2025. Tidsfristen flyttades först till augusti 2026 och regeringen beslutade den 6 augusti i år att skjuta upp slutredovisningen ännu en gång, till den 13 augusti 2027.
Därmed gick även valet 2026 om intet som möjlighet att avskaffa systemet. Sverige trycker återigen hundratals miljoner partispecifika valsedlar och låter uppstickarpartier bära ansvaret för att deras alternativ verkligen finns på plats, samtidigt som rapporter fortsätter att strömma in om att de mindre partiernas valsedlar därefter plockas bort.
Sverige rör sig därför snabbt mot en framtid där OSSE faktiskt kommer att tvingas skicka valobservatörer i full omfattning till svenska val, om försvinnandena ska upphöra och valet ska kunna fungera som i rena demokratier.
