Tiggare från olika östeuropeiska länder har blivit en allt vanligare syn inte bara i Sverige, utan också i många andra europeiska länder. I svenska massmedia beskrivs tiggarna som ”rumäner” eller ”bulgarer”, men utländska tidningar drar sig inte för att upplysa sina läsare om att det för det mesta handlar om romer.

Danska Ekstra Bladet följde under förra veckan en grupp romer som tiggde i Köpenhamn och observerade hur de lurade godtrogna danskar genom att spela sjuka och handikappade. Brittiska Daily Mail har i flera artiklar rapporterat utförligt om romer som slagit upp läger i parker i centrala London, där de tigger och stjäl från förbipasserande och närbelägna butiker.

Ofta är det frågan om stora, organiserade ligor som opererar över hela Europa, vilket BBC uppmärksammade hösten 2009 i dokumentärfilmen ”Gypsy Child Thieves”. I filmen berättar BBC:s reporter Liviu Tipurita om hur ligorna hänsynslöst utnyttjar barn, som får stryk om de inte drar in tillräckligt med pengar genom stölder och tiggeri. Barn köps och säljs ofta som varor i en utbredd form av slavhandel, som enligt Tipurita är en del av den romska kulturen. I Rumänien, som har världens största befolkning av romer, har zigenarhövdingarna i toppen av stöld- och tiggarnätverken kunnat bygga sig palatsliknande villor för intäkterna.

Sverige betraktas av många som ett särskilt attraktivt land att tigga i. En av anledningarna är att tiggarna här kan räkna med att få resan tillbaka från Sverige betald av svenska myndigheter. Mellan 1 november 2012 och 30 april 2013 fick 374 medborgare i andra EU-länder sina hemresor betalda av socialförvaltningen i Stockholm, skriver DN i en artikel i pappersupplagan den 2 augusti i år.

Den som bedöms inte klara sig själv har rätt till hjälp i form av mat, husrum och även hemresor, efter en så kallad ”individuell nödprövning” – något som gäller såväl svenskar som medborgare i andra EU-länder. Det ökande inflödet av utländska tiggare har lett till att antalet ansökningar om att få hemresan betald har ökat dramatiskt.

– Vi har alltid haft personer som kommit till Stockholm och inte har klarat sig, men aldrig i den här dimensionen. Det här är en jätteutmaning för oss, säger Fredrik Jurdell, avdelningschef vid socialförvaltningen i Stockholm, till Dagens Nyheter.

I polisförhör som DN har tagit del av berättar en tiggare som rest till Stockholm från Rumänien att en av anledningarna till att hon valde att komma till just Sverige var möjligheten att få hemresan betald. Andra fördelar med att tigga i Sverige var att man kunde äta gratis frukost på så kallade ”socialcenter” och att kyrkor erbjöd luncher för 15 kronor.

Enligt Fredrik Jurdell ska bara personer som faktiskt saknar möjlighet att betala själva få sina hemresor betalda, men samtidigt är det svårt att bedöma om så är fallet.

– Vi har inga befogenheter att rota i folks kläder och väskor utan man får prata och skapa sig en bedömning, säger han till DN.

Av de utlänningar som fått bistånd av det sociala med mat, husrum eller hemresor kommer 90 procent från Rumänien.