Sedan 1980-talet har tillväxten främst gynnat storstäder och expansiva områden, men sedan 2015 har den utvecklingen vänt – snabbt.
Flera faktorer ligger bakom skiftet: investeringar, digitalisering, distansarbete och "förändrade flyttmönster", där folk inte längre vill bo i städerna och dess förorter.
– De stora städerna är inte längre Sveriges självklara tillväxtmotorer. Sedan 2015 har storstädernas andel av BNP legat stilla. Samtidigt har Norrbotten klättrat från mittenskiktet till andra plats i regional BNP per capita, säger Kerstin Enflo på SNS i ett uttalade.
Allt är dock inte roseskimrande positivt. Enligt SNS går en del av landsbygdens tillväxt nämligen att hänföra till så kallade gröna investeringar, det vill säga riskfyllda subventionerade projekt som tenderar att gå i konkurs eller läggas ned på förhand.
Men utvecklingen har inte drivits av statlig omfördelningspolitik, enligt forskarna. Däremot vill forskarna flagga för behovet av en ny syn på skatter och omfördelning framöver.
– Det finns starka skäl att diskutera om dagens skattesystem och det kommunala utjämningssystemet bör reformeras för att bättre spegla de regionala resursernas betydelse för ekonomin, säger Hans Westlund, en annan person bakom rapporten.
