Våra brandskyddsmyndigheter har under fem år studerat skolbränder, dess orsaker och vilka förebyggande åtgärder som kan vidtas.
Bakgrunden till studien är att skolbränder har ökat markant sedan 1990-talet. I runda tal brinner ungefär 500 skolor varje år. Mellan 40 och 50 procent av bränderna antas vara anlagda, kanske långt fler eftersom mörkertalet är stort. I Malmö ökade antalet bränder mellan åren 1998 och 2009 med 215 procent.
Skadorna varierar kraftigt, ibland brinner bara en papperskorg utan större materiell skada där endast giftig gas sprids i skolan. Men ibland brinner stora byggnader ned till grunden. En byggnad kan kosta i storleksordningen 100 miljoner kronor att återställa och ta flera år att projektera, finansiera och uppföra.
Ibland kan inte skolan byggas upp. Pengar kan saknas då självrisken kan vara 200.000 kr och hela värdet inte täcks av försäkringen. Miljontals kronor kan vara oförsäkrat.
Plusbilder Se alla foton från makthavarnas nya drömskola.
År 2009 fick skattebetalarna skjuta till åtskilliga belopp vid flera stora skolbränder. Några exempel är Göteborg: 190 miljoner, Kiruna: 100 miljoner, Södra Sandby: 70 miljoner, Södertälje: 50 miljoner, Älvsbyn: 60 miljoner, Gotland: 35 miljoner.
Ovanstående exempel var bara sex av totalt 6 000 skolor som brunnit de senaste 10 åren. De sex skolorna kostade 505 miljoner kronor i skador.
Kostnaderna för skolbränder är otroligt nog större än i hela USA, mätt i absoluta tal, enligt Patrick van Hees, professor i brandteknik vid Lunds tekniska högskola.
– Som svensk skäms man lite när man åker på internationella konferenser. Mina utländska kolleger förstår knappt vad vi sysslar med. I Grekland antänds fem skolor per år, säger van Hees till Forskning & Framsteg.
Styrelsen för svensk brandforskning är statens, försäkringsbranschens och industrins gemensamma organ för följa upp olika slag av brandforskning.
I rapporten "Anlagd brand - ett samhällsproblem" konstaterar organet att skolbränder är överrepresenterade bland anlagda bränder i alla kategorier och eftersom kostnaderna ofta är enorma så vill man studera ämnet.
Skolbränderna anläggs i huvudsak av ungdomar. Orterna som utsätts mest är så kallade utanförskapområden. Kluster med anlagda bränder kan beskivas med att 75 procent av Malmös bränder inträffar i 10 procent av stadens bostadsområden.
Bränder ger spänning, uppmärksamhet, gemenskap och uttrycker "frustration" och hämnd mot det svenska samhället, konstaterar rapportförfattarna.
Studien talar om “konfliktpraktik”. Det kan tolkas att man tränar på hur man löser konflikter. Man tränar för framtida aktioner vilket tyder på att unga blir mer kriminella och allt farligare med tiden.
Man studerade elevers attityd mot bränder, deras kriminalitet och antisociala beteende. När man frågade slumpvis utvalda elever i årskurs nio märkte man att 5 procent av eleverna hade satt eld på något värdefullt, t.ex. en bil, lada, byggnad, skog, bara under de senaste 12 månaderna. Merparten av de unga gärningsmännen begår dessutom andra brott.
Studien analyserade hur man kan förebygga bränder. Medias bevakning av bränder kan påverka, så man önskar att media kunde tysta ned rapporter om bränder i ökad utsträckning. Andra förslag var att öka bevakningen med kameror och vakter och bygga så man undviker brännbart material och dolda vinklar.
Dessutom talas om olika "integrationsprojekt" och undvikande av “incidenter” som kan hetsa unga invandrare till hämnd på samhället. Man tänker på invandrarkravallerna i Husby förra året. En av skolbyggnaderna som brann kostade 100 miljoner kronor, som de svenska skattebetalarna hade tvingats betala. De flesta bilbränder ersattes inte av försäkringsbolagen på grund av en force majeure-klausul som gäller vid uppror och krig.
Man föreslår även en byggstandard för skolor, som är anpassade för ett mångkulturellt och nytt Sverige. I Stockholm byggdes en ny förskola som ersättning för en nedbränd skola enligt denna modell. Skolan, som liknar en bunker, har metallfasader och metalltak, höga stängsel med kraschsäker grind, kameror och strålkastare runt byggnaden. Lekområdet byggdes som en liten uteplats i mitten så barn inte utsätts för skottlossning. Man beskriver den här “bunkern” som ett typexempel på hur nya förskolor bör byggas för att möta de utmaningar som följer av att Sverige blir allt rikare på mångfald.
