Alla banker som ägnar sig åt utlåning tvingas hålla ett visst kapital som säkerhet. Om risken att banken drabbas av kreditförluster, exempelvis genom att ett företaget som lånar pengar av banken går i konkurs, är låg behövs mindre kapital och om risken är hög ett större. Hur riskerna ser ut räknar bankerna själva ut genom ”interna modeller”.
I dagsläget har Nordea ett kapitalkrav på 265 miljarder. Det är den buffert banken tvingas hålla för sin egen säkerhet. Men enligt promemorian har Nordea systematiskt underskattat riskerna vid företagsutlåning och kan därför behöva mellan 50 och 80 miljarder i nyemission från ägarna. En nyemission som skulle gå rakt in i kapitalkravet.
Om Nordeas agerande är medvetet rör det sig dessutom om en allvarlig form av företagsfusk.
Stämmer promemorians uppgifter är det en hård smäll för den finlandssvenske styrelseordföranden Björn Wahlroos. Wahlroos är tidigare kommunist och deltog 1968 i ockupationen av Gamla studenthuset i Helsingfors.
Som styrelseordförande för Nordea tycks Wahlroos emellertid i huvudsak ha satsat på frikostiga aktieutdelningar till ägarna. Bara i år delades 24 miljarder ut. En utdelning som varit omöjlig om uppgifterna i promemorian stämmer.
