När avgörandet närmade sig hade Andreas Almgren fortfarande krafter kvar. Till slut orkade inte heller etiopiern Yemaneberhan Crippa, som tävlade för Italien, att hänga med längre – och svensken tog hem segern inför publiken i New Yorks Central Park.
Almgren vann på 2.06.01, med 13 sekunders marginal till Crippa. Tredjeplatsen gick till Kamohelo Mofolo från Lesotho.
Efteråt hade segraren svårt att hålla tillbaka känslorna.
– Jag har nog aldrig varit så här känslosam efter ett lopp. När jag kramade om mina vänner och min manager vid målgång där, det brast för mig, säger Andreas Almgren till Expressen.
Det var första gången Almgren tävlade i maraton. I arrangören New York Road Runners presentation inför loppet angavs han uttryckligen som debutant.
På halvmaraton hade han däremot redan nått världstoppen. I september tog han VM-guld i Köpenhamn på Europarekordet 58.06. Det var hans tredje halvmaraton, enligt Svenska friidrottsförbundet.
Skillnaden är dock betydande: halvmaraton mäter drygt 21 kilometer, medan maraton är 42,195 kilometer.
Tidigare under året vann Almgren också EM-guld på 10.000 meter i Birmingham.
Första sedan 1996
Den senaste Europafödda herrlöparen som vann i New York före Almgren var italienaren Giacomo Leone 1996, enligt LetsRun – något som också uppmärksammas av svenska Bulletin.
Invandrare från Afrika som representerar europeiska länder har dock vunnit senare. Somaliern Abdi Nageeye, som tävkade för Nederländerna, segrade exempelvis 2024.
Genetiken bakom östafrikanska framgångar
Östafrikanska elitlöpares starka ställning inom långdistanslöpningen har länge intresserat forskare. Framför allt har löpare från Kenya och Etiopien studerats.
En forskningsöversikt från 2024, publicerad i Translational Exercise Biomedicine, lyfter fram löpekonomin: hur mycket syre en löpare behöver för att hålla en viss hastighet.
I flera av de studier som sammanställs hade östafrikanska elitlöpare bättre löpekonomi än europeiska jämförelsegrupper, trots liknande maximal syreupptagningsförmåga. De kunde alltså hålla farten med lägre syrekostnad.
Kroppsbyggnaden är en möjlig delförklaring. Översikten beskriver bland annat studier där kenyanska elitlöpare hade längre ben och lättare vader än skandinaviska elitlöpare. Även uppväxtens fysiska aktivitet, höghöjdsträning och träningsmiljö lyfts fram som möjliga bidragande faktorer, enligt forskningsöversikten.
