Regeringen beslutade i oktober 2019 att en särskild utredare ska lämna förslag som innebär att ett godkänt prov i svenska och grundläggande samhällskunskap ska vara ett krav för medborgarskap i Sverige.

Utredningen är ett resultat av den så kallade januariöverenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Regeringen skriver i direktiven till utredningen att syftet är att stärka medborgarskapets status och främja ett "inkluderande samhälle".

Men i sina synpunkter till det nya delbetänkandet hävdar Svenska kyrkan att kraven isätllet får motsatt effekt.

– Svenska kyrkan vill bidra till att minska utsattheten i våra samhällen och skapa social sammanhållning och gemenskap. Vi är oroliga att dessa förslag kommer leda till ökad segregation vilket främst drabbar de människor som redan är i utsatta situationer, säger Karin Sarja, chef vid avdelningen för kyrkoliv på kyrkokansliet, i ett uttalande.

Svenska kyrkan skriver i yttrandet att man anser att krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap inte bör införas. Ställningstagandet motiveras med att "forskningen" inte ger stöd för att högt ställda språkkrav leder till bättre "integration". Tvärtom visar "forskningen" enligt kyrkan "att högre krav på språkkunskaper leder till exkludering och diskriminering, vilket riskerar att leda till segregation".

"Svenska kyrkan menar även att det ur ett demokratiperspektiv är önskvärt att en stor andel av de som blir bosatta i Sverige blir svenska medborgare och kan nyttja sin rösträtt fullt ut, där kraven alltså innebär en försvårande omständighet till medborgarskap."

Om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap ändå införs vill Svenska kyrkan att nivån på kraven ska vara lägre.