Bankernas utrensningar
TOG STÄLLNING: Edward Riedl (M) höll i pennan när Tidöpartierna stoppade förslaget om att ge oppositionen laglig rätt till banktjänster. Den som diskrimineras politiskt bör istället "förhandla med banken", enligt Riedl.

Tidöpartierna gav grönt ljus – nu säger SEB upp AFS banktjänster

Publicerad 14 november 2026 kl 15.34

Ekonomi. I mars stoppade Sverigedemokraterna och regeringen ett förslag från sin egen utredning om att ge oppositionella partier och organisationer lagstadgad rätt till grundläggande banktjänster. Nu har SEB lyssnat på budskapet – och sagt upp Alternativ för Sveriges banktjänster.

Dela artikeln

SEB kommer att stänga Alternativ för Sveriges banktjänster från den 6 december. Partiet blir därmed av med möjligheten att ta emot medlemsavgifter och donationer genom Swish, bankgiro och kortbetalningar. Samtidigt försvinner tillgången till internetbanken.

Enligt Nordfront får partiet behålla själva bankkontot och pengarna på det, men framtida betalningar ska behöva hanteras genom att partiet kontaktar SEB manuellt vilket gör att konto i praktiken inte går att använda.

Förfarandet är inte nytt. År 2021 sade SEB upp Fria Tiders banktjänster på i stort sett samma sätt. Tidningen fick behålla sitt bankkonto men förlorade tillgången till alla tjänster som gör att kontot går att använda.

Metoden utnyttjar en lucka i den svenska banklagstiftningen. Enligt 11 d § lagen om insättningsgaranti är banker skyldiga att ta emot insättningar även från företag och organisationer. Denna så kallade kontraheringsplikt omfattar inte automatiskt bankgiro, Swish, internetbank och andra tilläggstjänster.

En bank kan därmed i praktiken göra ett företags konto oanvändbart för varje form av politisk verksamhet eller affärsverksamhet utan att säga upp själva inlåningskontot.

Problemet uppmärksammades i den statliga betalningsutredningen, som i mars 2023 presenterade betänkandet Staten och betalningarna, SOU 2023:16.

Utredningen konstaterade att det saknades tydliga regler för vilka tjänster bankerna måste erbjuda företag och organisationer. Den föreslog därför en ny paragraf i lagen om insättningsgaranti, som skulle ge regeringen eller Finansinspektionen möjlighet att utfärda bindande föreskrifter om bland annat tilläggstjänster, kontoinformation och villkor för uppsägning.

Syftet var att göra den befintliga kontraheringsplikten relevant även på en digitaliserad betalningsmarknad.

Tidöpartierna slog vakt om diskrimineringen
Först invände Finansinspektionen mot lagförslaget. I sitt remissvar den 31 oktober 2023 framhöll myndigheten att en rätt till betalkonto för juridiska personer inte kunde skapas genom föreskrifter, utan måste regleras i lag.

Något lagförslag som genomförde den föreslagna nya paragrafen lades emellertid inte fram av Tidöpartierna.

Förslaget togs istället upp av oppositionen i riksdagen under våren 2026, då ledamöter från flera partier krävde att företag och organisationer skulle få ett starkare skydd mot att utestängas från banksystemet.

Men regeringen och Sverigedemokraterna stoppade förslagen i finansutskottet. Tidöpartierna konstaterade att företag och organisationer redan har rätt till ett kontoavtal med banken.

"Med stöd av ett sådant avtal kan sedan ett företag eller en organisation förhandla med banken om tjänster som de behöver i sin verksamhet", skrev Edward Riedl (M) i utskottets betänkande.

Något stöd för att kräva några banktjänster utöver ett inlåningskonto finns dock inte i det avtal som SEB eller andra banker erbjuder kunder som de vill deplattformera av politiska skäl, eller av andra skäl. Istället är en bärande egenskap i det avtal som Fria Tider erbjöds av SEB att dessa tjänster saknades. Även utredningen konstaterade att avtalen är utformade på detta sätt.

Som skäl för att inte gå vidare med förslaget hänvisade Edward Riedl till att regeringen hade gett Finansinspektionen i uppdrag att "lämna ytterligare vägledning om bankernas befintliga skyldigheter".

Ännu när vi närmar oss 2027 har dock några sådana skyldigheter inte konkretiserats av myndigheten, som i sitt eget remissvar dessutom redan uppgett att man inte tänker ge företag eller organisationer några nya verktyg för att kräva tillgång till grundläggande banktjänster. Det ansvaret ligger istället på politikerna, anser FI.

Regeringen har visserligen gått vidare med delar av arbetet kring betalningsmarknaden. I mars 2026 presenterades proposition 2025/26:199, med lagförslag om bland annat kontantbetalningar i livsmedelsbutiker och apotek samt kontanttjänster för företag.

Men propositionen innehöll inga bestämmelser som tvingar banker att erbjuda oppositionen digitala betaltjänster.

Fem år efter SEB:s uppsägning av Fria Tiders banktjänster kvarstår därmed samma grundläggande rättsliga situation. Banker kan kringgå kontraheringsplikten genom att säga upp alla tjänster som gör att ett bankkonto går att använda.

Och från Tidöpartierna har man inte haft några demokratiska spärrar mot att införa den ordning som nu börjar ta form: ett kontantfritt samhälle med en opposition utan bankkonton.


403 Forbidden

Error 403 Forbidden

Forbidden

Guru Meditation:

XID: 44566083


Varnish cache server