Som svensk bosatt i utlandet har man rösträtt i riksdagsvalet om man uppfyller rösträttsreglerna. Däremot får man inte rösta i valen till landstings- och kommunfullmäktige.
Omkring två månader före valdagen skickar Valmyndigheten ut ett utlandsröstkort och brevröstningsmaterial till alla utlandssvenskar. Utlandsröstkortet är anpassat för utlandssvenskar och kan användas både vid brevröstning men också vid förtidsröstning på exempelvis ambassad eller konsulat.
Att vara utlandssvensk innebär att man som svensk medborgare har utvandrat från Sverige. Man ska också någon gång ha varit folkbokförd i Sverige. Rösträtten för utlandssvenskar gäller i tio år från det att man flyttat utomlands och efter de första tio åren är det upp till var och en att anmäla sig för en ny tioårsperiod.
När man brevröstar från utlandet får man tidigast skicka sin röst 45 dagar före valdagen. För att rösten ska räknas måste den komma fram i tid till rösträkningen och ha varit postad utomlands. Alltså är en utlandsröst som är postad i Sverige inte giltig.
Eftersom rösterna måste hinna transporteras hem innan valdagen avslutas röstningen tidigare utomlands än hemma i Sverige. Det gör också att röstningen avslutas vid olika tidpunkter i olika länder så att de hinner fram i tid.
Om man som utlandssvensk däremot befinner sig i Sverige vid tiden kring valet och vill rösta där man är behöver man ett dubblettröstkort. Det kan man exempelvis få av Valmyndigheten eller av kommunen. Med ett dubblettröstkort är det fritt fram att rösta i Sverige, förutsatt att man finns i röstlängden.
Från och med den 21 augusti kan man förtidsrösta på plats i röstningslokaler utomlands. De flesta ambassader, konsulat och honorärkonsulat anordnar röstmottagning, dock inte alla. Det är därför viktigt att ta reda på var man kan rösta.
Mer information om hur du röstar från utlandet finns på Valmyndighetens webbplats.
