– I utredningen har fem förhör hållits med kvinnan för att försöka få fram vad hon minns från händelsen. Det har dessutom hållits förhör med den utpekade personen samt andra personer som varit med under kvällen, säger kammaråklagare Kalina Sanderfelt i en kommentar.
Enligt Sanderfelt har olika läkarutlåtanden har inhämtats och övervakningsfilmer gåtts igenom och jämförts med bådas berättelser.
– Det lades ner betydande utredningsåtgärder på ärendet. Jag ansåg att man utifrån bevisläget kunde konstatera att en del av den tekniska bevisningen inte stödjer kvinnans berättelse samt att ytterligare utredning inte skulle förändra bevisläget, säger åklagaren och tillägger:
– Jag bedömde vidare att ett åtal i det läget aldrig skulle kunna leda till en fällande dom.
Falska våldtäktsanmälningar är vanligt i Sverige. Även om gärningsmannen är okänd och ingen åtalas för brott betalar svenska försäkringsbolag ut ersättning till anmälaren, vilket oftast rör sig om närmare 100.000 kronor skattefritt.
Enligt poliskällor till tidningen GT utgörs åtta av tio anmälningar där gärningsmannen är okänd av falska anmälningar.
"Ibland anar bolagen ugglor i mossen, men väljer oftast att betala. Att uttrycka tvivel kan bli förödande, inte minst massmedialt", skrev tidningen i ett ovanligt reportage 2007.
