"För mycket förmögenhet i toppen, koncentrerad hos fel typ av miljardärer", skriver Ruchir Sharma, ordförande i Rockefeller International, i Financial Times.
I sin analys delar han upp miljardärerna i 20 jämförbara länder i två kategorier: de med "bra" inkomster från produktiva sektorer såsom teknik och tillverkning, och de med "dåliga" pengar från till exempel fastigheter och tillgångsinnehav – sektorer som bidrar med låg eller ingen produktivitet och som har hög inblandning av korruption.
I Sverige kommer bara 12 procent av miljardärernas rikedom från de "bra" sektorerna – tredje lägst bland de 20 utvecklade länder som ingår i jämförelsen. Det handlar om tre svenska IT-företagare som platsar på Forbes lista.
Trots att Sverige länge setts som ett innovationsland och nav för nyföretagande är det istället finansfamiljer inom fastigheter och tillgångsspekulation som dominerar den svenska miljardärsklassen.
"Min arbetshypotes är att de länder som avviker mest på den här punkten är de som löper den högsta risken för en antikapitalistisk revolt", skriver Sharma.
Han varnar uttryckligen för att Sverige, likt Chile och Frankrike tidigare, nu befinner sig i ett läge där ett folkligt uppvaknande kan slå till "som en skogsbrand" mot de svenska ägarfamiljerna och deras politiker.
Skattetrycket mest snedvridet i världen
Det mest anmärkningsvärda enligt analysen är hur det svenska skattesystemet systematiskt gynnar kapital framför arbete.
Sverige beskattar arbetsinkomster hårt, men har avskaffat eller kraftigt sänkt skatter på arv, fastigheter, förmögenhet och kapitalinkomster.
I vissa fall beskattas kapital till och med regressivt, alltså med lägre procentsats ju rikare man är, konstaterar Sharma.
Ett exempel som lyfts fram är den svenska fastighetsskatten – som är 0,75 procent av taxeringsvärdet för den som äger ett billigt hus, vilket är ganska normalt i en internationell jämförelse.
Skatten har emellertid ett tak på drygt 10.000 kronor om året, och den som äger en dyr fastighet betalar därför en betydligt lägre och i riktigt dyra fall i praktiken obefintlig procentuell fastighetsskatt.
"En rejäl subvention för de rika", enligt Sharma, som konstaterar att "Sverige har låtit kapitalet leva sitt eget liv, medan löntagarna fortsatt bär kostnaden för välfärden".
Fler miljardärer än USA per capita
Sverige har idag 45 miljardärer, vilket är ungefär 1,5 gånger fler per capita än USA – det land som ofta anses genomgå en ny "gyllene era" av extrem rikedom.
Än mer slående är att sju av de svenska miljardärerna idag har större förmögenheter i relation till BNP än vad John D. Rockefeller själv hade vid sin topp runt 1910.
När Forbes miljardärer rankas efter hur mycket av nationens BNP de kontrollerar, är Sverige i en klass för sig.
Nästan 70 procent av miljardärernas samlade förmögenhet i Sverige kommer dessutom från arv – tredje högst bland de analyserade länderna, efter Frankrike och Tyskland.
"Den moderna Rockefeller-klassen finns inte i USA. Den finns i Sverige", skriver Sharma.
I början av 2000-talet nedmonterade Sverige sin tidigare omfattande välfärdsmodell. Arvs-, förmögenhets- och fastighetsskatter avskaffades. Bolagsskatten sänktes, kapital beskattades lindrigare och räntorna pressades ned en bra bit under EU-snittet.
Resultatet: En kraftig ökning av förmögenhetskoncentration och ett ständigt gynnande av kapitalägare på bekostnad av den som inget har.
Mellan 2022 och 2023 ökade miljardärernas andel av BNP med fyra procentenheter till 31 procent — det största hoppet och den högsta nivån bland alla länder i rapporten.
Invandrargängen räddar oligarkin – just nu
Sharma menar att denna obalans, i kombination med rekordlåga räntor, borde ha debatterats mer i Sverige om det inte vore för invandringen.
"I de senaste valen har den politiska ilskan kanaliserats mot invandring och brottslighet, snarare än ojämlikhet. Många ledande ägarfamiljer är mer kända för att ge bort sin rikedom (vilka då? Fria Tiders anm.) än att visa upp den, vilket bidrar till att förklara varför de hittills har undvikit politiska attacker. Men Sveriges sammansatta ranking i min miljardärsstatistik är nu den sämsta av de 20 länder jag följer, och det bådar inte gott", skriver Ruchir Sharma i Financial Times.
Enligt honom är det emellertid bara en tidsfråga innan ilskan riktas mot Bonnier, Wallenberg och gänget.
"Klassrevolter kan blossa upp som skogsbränder, drivna av politiska vindar", skriver han och varnar för att Sverige – likt Chile och Frankrike på sin tid – kan stå inför en liknande omvälvning.
Sharma konstaterar att en sund ekonomi behöver både förmögenhetsskapande och viss omfördelning. Men en osund ekonomi som ägnar sig åt att omfördela en i huvudsak befintlig förmögenhetsmassa från fattiga till de rika lever farligt, och när den balansen rubbas så hotas hela systemets legitimitet.
"Alla ekonomier måste uppmuntra produktivt kapital. Men utan balans riskerar man bakslag. Sverige är ett skolboksexempel på vad som kan gå fel", avslutar Ruchir Sharma i Financial Times.
