Henok Werie Fre
ÅTER I SVERIGE: Migrationsverket, som då leddes av nuvarande rikspolischef Dan Eliasson, låg bakom yttrandet som fick tingsrätten att avslå åklagarens utvisningsyrkande mot Henok Fre.

"Antingen knullar jag dig eller så dödar jag dig": Sen slapp han utvisning och våldtog igen

Publicerad 11 januari 2016 kl 17.22

Inrikes. Den eritreanske våldtäktsmannen Henok Werie Fre fick stanna i Sverige efter ett humant yttrande från Migrationsverket. När han släpptes våldtog han bestialiskt en gång till år 2011 och har sedan dess varit internationellt efterlyst – men nu har han fångats in av fransk polis.

Dela artikeln

Det var strax efter klockan 23 på kvällen den 26 april 2011 som en ung kvinna blev insliten i en hiss vid Gymnastikgatan i centrala Eskilstuna och våldtogs under brutala förhållanden. Mannen misshandlade henne och hotade att döda henne under övergreppet.

Den då sedan tidigare dömde våldtäktsmannen Henok Werie Fre, som kom till Sverige som asylsökare år 2005, knöts till våldtäkten genom dna-spår och häktades i sin frånvaro. Han har sedan dess varit internationellt efterlyst.

"Jag vill knulla"
Men nu har eritreanen slutligen utlämnats till Sverige av fransk polis, som enligt Eskilstuna-Kuriren grep honom den 22 december efter att ha identifierat honom genom en slagning i det internationella dna-registret. Henok Werie Fre är nu åter på plats i Sverige och omhäktades av Eskilstuna tingsrätt under måndagen.

Eritreanen, som är född 1980, var sedan tidigare dömd för en annan bestialisk överfallsvåldtäkt i Boden i april 2007.

Offret var den gången en ung svensk kvinna som jobbade som tidningsbud som var på väg hem från jobbet när Henok Werie Fre kom fram till henne och förklarade att han "ville knulla". När kvinnan tackade nej till erbjudandet släpade han med sig henne med våld.

– Antingen knullar jag dig eller dödar dig. Jag har en kniv på mig, vill du se den? Vill du dö? frågade afrikanen sitt unga svenska offer innan han riktade ett knytnävsslag mot hennes ansikte.

Efter den första våldtäkten drog han med sig flickan en bit bort och fortsatte att misshandla och våldta henne.

Efter händelsen drabbades offret av sömnsvårigheter och depressionsproblem. Hon började undvika att gå ut ensam efter mörkrets inbrott och isolerade sig alltmer från andra människor. Särskilt jobbigt blev det att leva upp till den svenska kulturens förväntningar på politisk korrekthet. Hon ville inte längre vistas bland människor med utländsk bakgrund, något som hon inte haft något emot tidigare och som därför känns jobbigt, uppgav hon i tingsrätten.

Migrationsverket protesterar mot utvisning
För den grova våldtäkten i Boden ville kammaråklagare Karin Hansson att Henok Werie Fre skulle dömas till utvisning. Men gärningsmannen protesterade och uppgav att han suttit flera år i fängelse i hemlandet och då utsatts för tortyr, samt att han deserterat från militärtjänsten och flytt från fängelsestraff. Enligt honom kunde han därför inte återvända utan att utsättas för nytt fängelsestraff och tortyr.

Tingsrätten vände sig då till Migrationsverket, som vid tiden för domen leddes av nuvarande rikspolischef Dan Eliasson. I ett yttrande skrev verket att det inte fanns något hinder mot att utvisa kriminella till Eritrea, men att myndigheten just i det här fallet har bedömt att våldtäktsmannen är "skyddsbehövande i övrigt" enligt utlänningslagen. Tingsrätten beslutade då att ogilla åklagarens yrkande om utvisning och lät Henok Fre stanna i Sverige, trots att han våldtagit en svensk kvinna bara ett år efter att han fått sitt uppehållstillstånd.

I ett benådningsärende två år senare uppgav en jämnårig grovt kriminell landsman till Henok Fre att han också var krigsvägrare och därför inte kunde utvisas, trots att han dömts till utvisning. Den svenske ambassadören i Eritrea, Fredrik Schiller, svarade i ett yttrande att det inte förelåg något hinder för att utvisa krigsvägrare till Eritrea. Men då drog Amnesty och flera medier igång en kampanj för den grovt kriminelle landsmannen.

Det hela kom att utvecklas till en ordstrid mellan två myndigheter. På ena sidan befann sig UD och Fredrik Schiller på ambassaden i Eritrea. På andra sidan dök Migrationsverket och dess högprofilerade generaldirektör Dan Eliasson upp, som tog strid mot ambassaden i frågan.

I juli 2009 rapporterade Ekot att verket ansåg att det "försämrade läget" i Eritrea gör att krigsvägrare riskerar "omänsklig behandling" om de utvisas dit. Yttrandet fick regeringen Reinfeldts nådeenhet att upphäva utvisningen av landsmannen.

Hovrätten prövade så småningom fallet Henok Werie Fre och sänkte fängelsestraffet till humana tre år. Efter att ha frigivits passade Henok på att genomföra hissvåldtäkten i Eskilstuna. Han misstänktes också för flera andra brott innan han försvann från polisens radar.

Säger nej – på Facebook
Just nu säger Sverige nej till att kriminella invandrare ska få stanna i Sverige. Uppropet har lockat tiotusentals svenskar på den sociala nätverkssajten Facebook. Du kan själv gå med i uppropet genom att klicka "Gilla" på knappen nedan:

Rättelse: I ursprungsversionen av denna artikel hävdades felaktigt att den eritrean som regeringen benådat var Henok Fre. Uppgifterna i artikeln hämtades från en debatt mellan riksdagsmannen Kent Ekeroth (SD) och Lise Bergh, generalsekreterare för svenska Amnesty, där Amnesty försvarade att man argumenterat för att benåda Hanok Fre. I själva verket var Amnesty inte inblandade när Henok Fre slapp utvisning. Både Ekeroth och Bergh blandade alltså ihop de två snarlika ärendena, varför felet även dök upp när Fria Tider återgav debatten i den första versionen av denna artikel.


Träder fram – med en vädjan till sina landsmän. Varningen: De antivita idéerna och rasistanklagelserna kan slå tillbaka.0 Plus

Ekonominyheter

Styrräntan lämnas oförändrad

Riksbankens besked idag.. "Inflationstrycket är fortfarande något förhöjt."0 


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.