– Brottsligheten har förändrats sedan sluten ungdomsvård infördes för över 20 år sedan och nuvarande system är inte anpassat för att ta hand om de grövsta brottslingarna, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Han fortsätter:
– Kriminalvården har stor erfarenhet av grova brottslingar och är den myndighet som är bäst rustad att hantera den här målgruppen. Att inrätta särskilda ungdomsfängelser är en av reformerna i Tidöavtalet och nu får vi förslag som gör att vi kan gå från ord till handling. Regeringen kommer fortsätta arbeta för att det här ska vara på plats så snart som möjligt.
De unga lagöverträdare i åldern 15–17 år som begår den allvarligaste brottsligheten, till exempel mord, våldtäkter och grova rån, döms i dag som regel inte till fängelse utan till sluten ungdomsvård. Det är en frihetsberövande påföljd som avtjänas på särskilda ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS).
I utredningens uppdrag har bland annat ingått att föreslå lagändringar som möjliggör tillräckligt ingripande påföljder vid mycket allvarlig brottslighet, som innefattar adekvata återfallsförebyggande åtgärder och som svarar mot behovet av en trygg och säker miljö. Utredaren har också haft i uppdrag att se över vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av frihetsberövade påföljder för omyndiga.
Utredningen föreslår nu att påföljden sluten ungdomsvård ska utmönstras och att unga lagöverträdare framöver i stället ska dömas till fängelse. Fängelsepåföljden ska verkställas på särskilda ungdomsavdelningar på Kriminalvårdens befintliga anstalter. Verksamheten på de särskilda ungdomsavdelningarna ska anpassas till barn och ungas behov. Utgångspunkten ska vara att barn och unga inte ska avtjäna straffet tillsammans med vuxna.
Utredningen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2028.
