Den europeiska arresteringsordern, som ger åklagare eller domstolar i andra EU-länder rätt att fatta beslut om gripande och överföring av misstänkta brottslingar som befinner sig varsom helst inom EU, har varit omdebatterad i debatten inför brexit.
Utträdessidans mest högljudde profil, Nigel Farage, har förespråkat att arresteringsordern skrotas eftersom vakthållningen utanför Ecuadors ambassad kostar de brittiska skattebetalarna hundratals miljoner pund som Sverige slipper betala.
Det är inte säkert att arresteringsordern automatiskt blir ogiltig genom EU-utträdet, då den är förankrad i brittisk lag som i sin tur är införd i enlighet med ett gammalt EG-direktiv. Det är också möjligt att Storbritannien frivilligt låter gripa Assange inom ramarna för internationellt rättsligt samarbete som inte nödvändigtvis kräver EU-medlemskap. Ett bilateralt utlämningsavtal kan räcka eftersom Assange inte är brittisk medborgare.
Men mycket talar för att det brittiska parlamentet kommer att upphäva lagstiftningen om europeisk arresteringsorder när man inom kort utmönstrar annan EU-lagstiftning ur brittiska författningar, och själv räknar Assange med att snart vara fri.
#Brexit to scrap #Assange arrest warrant
More: https://t.co/dxr9XSrBhR https://t.co/Mb6gXlz7QS #Brexit pic.twitter.com/WEYO4xVW71— WikiLeaks (@wikileaks) June 24, 2016
