– Ungefär en tredjedel av de kläder och textil vi har i garderoben används inte eller används mycket sällan. Det är dubbelt så mycket som vi lämnar till återanvändning. Där finns en stor potential för ökad insamling, säger Jurate Miliute-Plepiene, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
I projektet har forskare vid IVL analyserat textilflöden – från inköp, användning och återanvändning till slutlig hantering av avfall för att identifiera var de största förlusterna och potentialen för ökad återanvändning finns i vårt samhälle.
– Studien är unik då den är den första i sitt slag som utforskar och jämför återanvändningens roll i förhållande till det totala konsumtions, användnings och avfallsflöden. Vi samlade huvudsakligen in data från våra samarbetspartners i projektet, inklusive kommuner och välgörenhetsorganisationer, säger Jurate Miliute-Plepiene i ett utskick.
De viktigaste resultaten från dataanalysen är följande:
- Konsumtionen av nya textilier ökar varje år. Även konsumtionen av begagnat ökar men trots att textilinköp är det vanligaste inköpet av begagnade varor, utgör det fortfarande mindre än fem-sju procent av de nya inköpen.
- Nästan en tredjedel av det vi har i garderoben används inte eller används mycket sällan. Det är dubbelt så mycket som vi lämnar till återanvändning. Där finns en stor potential för ökad insamling.
- Vi slänger nästan dubbelt så mycket textilier i soporna för förbränning än vad vi lämnar för återanvändning. Fyra av tio plagg som slängs i kökssoporna hade kunnat återanvändas.
- Insamlingskanaler påverkar kvaliteten på återanvända textilier. Det som lämnas direkt till återbruksaktörer, eller andra bemannade kanaler brukar vara av högre kvalitet. Att lämna textilier i insamlingsboxar och container hos avfallsaktörer innebär ofta sämre kvalitet då mer förstörs av fukt eller kontaminering.
- Bara drygt en femtedel av insamlade textilier återanvänds i Sverige, medan resten exporteras till andra marknader. Detta beror bland annat på höga kostnader för manuell sortering för återanvändning, bristande efterfrågan på begagnade kläder i Sverige samt en större efterfrågan, som till exempel de Baltiska länderna och Polen.
