Attacken på skolan Kronan i Trollhättan ägde rum den 22 oktober 2015. Från det att gärningsmannen, 21-årige Anton Lundin Pettersson, gick in i skolan till dess att han stoppades av polis gick det enligt polisens förundersökning knappt elva minuter. Under den tiden gjorde sig Lundin Pettersson skyldig till flera mord och mordförsök. Han förföljde också flera personer, innan han själv sköts ihjäl av polis.
Besluten om kränkningsersättning har tagits av Nämnden för brottsskadeersättning. En elev har rätt till 125.000 kronor i kränkningsersättning för mordförsök. En anställd och en elev har rätt till 20.000 kronor i kränkningsersättning för grovt olaga hot.
– I de här fallen är det uppenbart att de har varit direkt utsatta för brott. Gärningspersonen har angripit den elev som utsattes för mordförsök med svärd. De som blivit utsatta för grovt olaga hot har blivit jagade av gärningspersonen, säger Per Jonsson, jurist vid brottsskadeenheten, i ett pressmeddelande.
Eleven som utsattes för mordförsök har även rätt till försäkringsersättning från sitt försäkringsbolag och den summan dras av från brottsskadeersättningen.
Fem personer har samtidigt fått rätt till 10.000 kronor i ersättning för den fridskränkning som brottet inneburit. I sin bedömning har nämnden dragit paralleller till bankrån och de personer som befinner sig i banken men som inte utsatts för något direkt hot eller våld av rånaren. I de fallen kan utsatta personer ha rätt till brottsskadeersättning om de indirekt omfattas av rånarens hot eller inte kan lämna platsen utan att utsättas för hot. Tre personer får ingen ersättning eftersom bedömningen är att de inte har utsatts för brott.
– Det har varit en otroligt skrämmande upplevelse för alla som har befunnit sig på skolan, men de faktiska omständigheterna har sett olika ut. I sådana här fall bestäms rätten till ersättning inte utifrån hur den enskilda personen själv upplevde händelsen eller vilka känslor som den kan ha medfört för just denna person. Istället görs en objektiv bedömning av situationen, säger Peter Jonsson, chef för Brottsoffermyndighetens brottsskadeenhet.
– Vid bedömningen av de här ansökningarna har nämnden utgått från var i skolan som de sökande har befunnit sig, närheten till gärningspersonen och den konkreta fara som de har löpt för att direkt utsättas för gärningspersonens brottslighet, berättar Peter Jonsson vidare.
Polisens gärningsmannaprofilgrupp bedömer att det har funnits ett tydligt hatbrottsmotiv bakom mannens gärningar och att han valt skolan eftersom det där fanns en hög representation av personer med invandrarbakgrund.
– På grund av att gärningspersonens hatbrottsmotiv synes ha varit den främsta anledningen till att han valde skolan som brottsplats har ersättningsnivåerna blivit högre. Nämnden har också tagit hänsyn till att skolpersonal och elever har rätt att känna sig trygga på skolan där de arbetar och studerar, säger Per Jonsson.
Utöver de ansökningar som Nämnden för brottsskadeersättning har beslutat om har ytterligare 13 elever och anställda i dagsläget ansökt om brottsskadeersättning. De beslut som nämnden nu fattat kommer att vara vägledande för hur Brottsoffermyndigheten ska bedöma övriga ärenden.
Brottsoffermyndigheten har tidigare fattat beslut om ersättning till anhöriga till den elev som mördades. De poliser som var först till brottsplatsen nekades dock ersättning, bland annat med hänvisning till att de var utbildade för att hantera den aktuella situationen och eftersom de visste att gärningsmannen var beväpnad med svärd.
