Enligt statistik från Universitetskanslersämbetet började antalet publikationer inom den svenska högskolan minska runt 2015.
Sedan 2018 har nedgången blivit kraftigare, och ett mycket stort tapp skedde under 2020.
Särskilt har den akademiska produktiviteten minskat inom humaniora och konst, rapporterar ARW. I genomsnitt har antalet publikationer inom dessa ämnen minskat 15 procent på de svenska läroverken under 2012-2019.
Värst drabbade är de tunga universiteten i Stockholm och Uppsala. Men även mer öppet vänstervridna lärosäten som de i Umeå och Södertörn utmärker sig med stora nedgångar i produktiviteten.
ARW konstaterar att just humaniora och konst har "det största kvinnliga deltagandet, inte minst inom den viktigaste professorskategorin".
"Medlemmar av ARW har mot bakgrund av sociologisk teoribildning och annan empirisk forskning lanserat hypotesen att detta kan leda till en omorientering mot en kultur där mjuka värden som utjämnande rättvisa och livskvalitet ersätter traditionella akademiska värden som meritokrati och prestation. Kvotering, identitetspolitik och relativism är med andra ord knappast produktivitetsfrämjande", skriver stiftelsen.
ARW nämner också uppmärksammade exempel på hur manliga sökanden inom humaniora inte fått tjänster trots att de varit mest meriterade.
Ett exempel på det ser ut idag är stormen kring utställningssalen Vita havet på Konstfack, en sal som av studenter och anställda anses vara rasistisk eftersom den har "vit" i namnet.
