Polisen är medveten om att svenskar utsätts för hatbrott av invandrare och ett antal anmälningar görs varje år.

Men domstolarna väljer aldrig att skärpa straffen på grund av hatbrottsmotiv när offret utsatts i egenskap av svensk.

– Tyvärr är okunskapen stor i den här frågan, det finns en föreställning om att man måste tillhöra en minoritetsgrupp för att det ska vara fråga om hatbrott, säger polisen Susanne Gosenius, som sammanställer statistik om hatbrott, till HD.

Lena Körner är åklagarmyndighetens expert på hatbrott men vet trots det inte vad som gäller när svenskar utsätts eftersom det i princip aldrig har prövats.

HD nämner ett fall där en bloggare åtalades för hets mot folkgrupp för att ha skrivit att svenskar "har barbariet inprogrammerat i sina gener" och att svenskar är "vidrig ohyra" som borde "utrotas". Det utspelet utgjorde dock inte hets mot folkgrupp, enligt domstolen.

Till skillnad från hets mot folkgrupp utgör hatbrott inte en egen brottskategori. Men om någon utsätter en person för ett brott utifrån offret "religion, hudfärg, sexuella läggning, ursprung eller etnicitet"  kan gärningsmannen få straffskärpning om brottet klassas som ett hatbrott.

Skolmorden i Trollhättan i slutet av förra året klassades exempelvis som ett hatbrott eftersom gärningsmannen medvetet valde ut invandrare som offer. Som jämförelse valde Ikea-mördaren i Västerås ut sina offer på grund av att de "såg svenska ut", men fick ingen straffskärpning av den anledningen.