Det var förra måndagen som Indiens IT-departement publicerade en lista på 59 kinesiska mobilapplikationer, program för mobiltelefoner, och annan mjukvara som man beslutat förbjuda. Indien anklagade i samband med det Kina för att använda apparna för att spionera på indiska medborgare och för att hota landets säkerhet.
I uttalandet hette det bland annat att "enligt tillgänglig information äventyrar de (apparna red. anm.) Indiens självständighet och integritet, Indiens försvar och den allmänna säkerheten och ordningen" samt att "IT-departementet tagit emot många klagomål från olika källor, inklusive flera rapporter om missbruk av vissa mobilappar tillgängliga på Android- och iOS-plattformar för att stjäla och på ett obehörigt sätt överföra användarnas data till servrar utanför Indien".
Överst på listan över förbjudna appar finns "TikTok". TikTok är en mobilapplikaton med vilken användarna kan skapa och dela videoklipp med varandra. Bakom den står det kinesiska företaget ByteDance, baserat i Peking, som är starkt knutet till Kinas regerande Kommunistparti.
Förbjuden av USA:s militär
Efter en kort konflikt med Kommunistpartiet för två år sedan svor ByteDance's grundare och VD Zhang Yiming trohet till partiet. Han lovade att främst anställa partimedlemmar, öka antalet censorer som arbetar för honom och införlivade partiets socialistiska ideal och slogans i det egna företagets kultur.
TikTok är i västvärlden en app som i politiska sammanhang inte minst är populär bland vänstern och liberaler. I USA har applikationen haft en central roll för den antivita Black lives matter-rörelsen och även använts valpåverkande för att sabotera Donald Trumps presidentvalskampanj. Även bland partier på i synnerhet vänstersidan i Sverige är den kommunistanknutna appen populär.
I början av året uppmärksammade Sveriges Radio att Försvarsmakten i Sverige låter sina anställda använda TikTok på sina tjänstetelefoner, trots säkerhetsrisken det innebär. I USA har däremot militären förbjudit sina anställda att använda appen, just på grund av kopplingen till Kina och dess regim och den säkerhetsrisk appen medför.
Anklagas för konspiration
Indiens beslut att stoppa de kinesiska apparna har väckt häftiga reaktioner från Kina. I en artikel i Kommunistpartiets internationell organ "Global Times" anklagas Indien för att konspirera med USA mot Kina.
Indien anklagas bland annat för att äventyra de båda ländernas "vänskapliga relationer" och sätta fred och ekonomisk utveckling för "miljarder invånare" på spel. Kina menar vidare att det folkrika grannlandet försöker lägga krokben för kinesiska infrastrukturprojekt i Sri Lanka, Nepal, Bangladesh, Maldiverna och Pakistan.
"Uppenbarligen saknar indiska regeringsstrateger, om det finns några, politisk framsyn och vision för att på ett klokt sätt positionera Indien och utveckla landet. Genom att förlita sig på ett till synes starkare USA förleds politikerna i New Delhi att tro att Indien kan fungera som en bricka i Washingtons spel och hjälpa dem kontrollera och bromsa ett vitaliserat Kina under 2000-talet", står att läsa i Global Times.
Väpnad konflikt
Indien ser Kina som ett hot. Dels ekonomiskt, då Indien och indiska företag också försöker flytta fram positionerna inom IT, mobiltelefoni och elektronikinustri – affärsområden som även Kina försöker bli ledande inom. Men också militärt eftersom Kina mobiliserat och placerat trupper längs Indiens norra gräns.
De allt kyligare relationerna mellan världens två folkrikaste stater har gjort att en gammal gränskonflikt mellan dem blossat upp. I maj i år utbröt väpnade strider i området runt Pangongsjön i Himalaya. Sjön ligger på gränsen mellan den indiskkontrollerade delen av Kashmir och Aksai Chin i den västligaste periferin av Kinaockuperade Tibet. Dussintals har dödats i striderna. Den militära upptrappningen följer på ett ökande antal rapporter om att kinesisk militär allt oftare kränker den indiska gränsen.
Samtidigt som Indien markerar mot Kina så är landet väldigt beroende av grannlandet i norr. Kina är Indiens största handelspartner och handeln mellan de båda länderna närmar sig 100 miljarder dollar per år.
