Förra året dömdes 8 495 personer i Sverige till fängelsestraff, visar Kriminalvårdens statistik.
1818 av dem dömdes till en månad eller mindre. 3000 fick fängelse i högst två månader.
Men så korta straff gör ingen nytta, påpekar Kriminalvården.
Personer som döms till fängelsestraff har ofta stora problem i sina liv och en del av Kriminalvårdens uppdrag är att rehabilitera de intagna så att de inte återgår till att begå brott. Men det går inte på så kort tid.
Därför borde domstolen använda sig av andra alternativ, där rehabilitering kan pågå under längre tid.
– Vårt argument är inte att man ska dömas till längre fängelsestraff, det är inte det som är poängen. Utan poängen än att det finns alternativ till fängelsestraff, som ofta är betydligt mer ingripande och varar betydligt längre tid, inom frivårdens regi, och som ger mycket större möjligheter för oss att faktiskt göra större insatser, säger Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg till Ekot.
Öberg påpekar att Kriminalvården redan för en dialog med domstolarna angående deras korta straff. Men någon större förändring har alltså hittills inte skett.
Dessutom menar Öberg att det blir ett trovärdighetsproblem när lagens strängaste straff, alltså fängelse, blir så kort att de som döms till det inte uppfattar det som speciellt ingripande. I värsta fall kan alltså korta straff motverka hela sitt syfte.