Utgrävningen av stenkammargraven gjordes i juni 2023.

Kusliga upptäckten i 5.500 år gamla graven i Tiarp

Publicerad 1 februari 2024 kl 16.46

Vetenskap. En stenkammargrav i Tiarp är en av de äldsta som hittats i Sverige och Skandinavien, bekräftar analyser. Samtidigt konstaterar forskarna att delar av de begravda människorna fattas, som kranier och lårben – vilket beskrivs som en gåta.

Dela artikeln

I somras grävde arkeologer från Göteborgs och Kiels universitet ut en stenkammargrav i Tiarp i närheten av Falköping.

De första resultaten från analyserna visar att graven kan dateras till yngre stenåldern, 3500 f.kr. Arkeologernas bedömning är att graven är orörd sedan stenåldern.

Men det konstiga är att det fattas många skelettdelar från de begravda människorna.

– Kranier och större ben har försvunnit från gravarna. Vi vet inte om det har att göra med begravningsritualer eller hur det kommer sig, säger arkeologen Karl-Göran Sjögren.

När forskarna nu gått igenom materialet från graven, konstaterar de att här finns ben från händer, fötter, tänder och fragment av revben. Men kranier och större ben som lårben och armar fattas.

– Det här skiljer sig från hur det brukar se ut i megalitgravar, alltså stenkammargravar från yngre stenåldern. Vanligast är att de små benen från fötter och händer fattas, säger Karl-Göran Sjögren i ett pressmeddelande.

Torbjörn Ahlström vid Lunds universitet är professor i osteologi och det är han som undersökt benfynden, och därefter konstaterat att det rör sig om minst tolv människor, både spädbarn och gamla. Men varför de dött vet inte arkeologerna ännu.

– Vi har inte sett några skador på de begravda, så därför tror vi inte det handlar om våld. Men vi fortsätter med DNA- undersökningar och de kommer visa om människorna haft några sjukdomar, säger Karl- Göran Sjögren.

Falköping är sedan tidigare känt för sina många gånggrifter från en något senare period, ca 3300 f Kr. Jordbruket kom till Falbygden ca 4000 f Kr, dvs ca 500 år innan graven i Tiarp byggdes. Med all säkerhet var även de som begravdes i stenkammargraven jordbrukare.

– De har försörjt sig på sädesodlling och husdjurshållning och druckit mjölk från korna , säger Karl-Göran Sjögren.

Vid utgrävningen i somras togs en rad prover, bland annat DNA på skelettdelarna.

– De preliminära resultaten från DNA visar att det är bra bevarat DNA i benen. Det innebär att vi kommer kunna rekonstruera släktskapsrelationer mellan de här individerna och det är under arbete nu, säger Karl-Göran Sjögren.

Falbygden är känt för att ha många spår efter stenåldersmänniskor. Här finns över 250 gånggrifter, som är stora gravar byggda av stenblock.

– Men den här stenkammargraven är äldre. Ungefär 200–150 år äldre än gångrifterna. Vilket gör den till en av de äldsta stenkammargravarna i Sverige och även i hela Skandinavien, säger Karl-Göran Sjögren.

Stenkammargraven utmärker sig också på ett annat sätt.

– Själva gravkonstruktionen. Det finns en liten nisch i varje ända. Detta är unikt för gravarna i Falbygden, säger Karl-Göran Sjögren.


Nyheter från förstasidan

Staten tar över pendeltågen i Stockholm efter kaos

Nödavtal med SJ träder i kraft imorgon. "Successivt kommer resenärerna att märka förbättringar".0 

Ekonominyheter

Skjuter i höjden. En bitcoin kostar nu 62.000 dollar.0 


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.