– Mamma har troligen hetat mamma redan på förhistorisk tid och sen har det bara fortsatt på det sättet, säger Gerd Carling, språkvetare och en av forskarna bakom en ny studie om varför vissa ord i många språk låter och betyder samma sak som under stenåldern.
Ett flertal oberoende studier har visat att det finns ungefär 30–40 basala ord med samma språkljud som återkommer i de flesta av jordens språk. Det är ord som till exempel ”mamma”, ”näsa”, som innehåller ljuden m och n eller ”knä”, som innehåller k.
Det vanligaste är att språkljud ändrar sig över tid och inte bryr sig inte om vad ordet betyder som till exempel att frater på latin motsvarar broder på svenska. Den nya studien kan förklara varför våra mest basala ord inte följer samma språkevolution.
– Vi fann att i de basala orden, med en koppling mellan ljud och betydelse, är ljuden stabilare än i andra ord i lexikonet, säger Gerd Carling.
Att ljudformerna är stabila innebär att orden knappt ändrar sig över tid. De har dessutom en tendens att sammanfalla med de ljud som barn lär in tidigast.
– Hemligheten ligger alltså i barns språkinlärning och dess mekanismer. Det handlar om artikulation, säger Gerd Carling.
Resultatet av studien visade att i alla språk upprätthåller varje generation kopplingen mellan ljud och betydelse i de basala orden och att dessa språkljud generellt sätt är bekvämare att uttala. Barnen fortsätter därför säga orden likadant.
Exempel på basala ord
mamma, pappa
hit, dit
jag, du, vi
aska, blåsa, moln
näsa, bröst, ben, hud, knä, öra, tunga, horn
hosta, nysa
gapa, gäspa
ljus, mörk, vit, röd
stor, liten, vid, rund, kort, sträv
