I EU:s definition av social eller materiell fattigdom finns 13 frågor om vad invånarna i EU klarar av. Frågorna är om man har råd att:
Betala oförutsedda utgifter
Ta en veckas semester per år
Äta en måltid med kött, kyckling eller fisk varannan dag
Ha tillräcklig uppvärmning av bostaden
Ha tillgång till bil
Betala skulder i tid
Ersätta slitna möbler
Ersätta slitna kläder
Äga två par skor
Träffa vänner/släkt för att fika/ta en öl/middag minst en gång i månaden
Ägna tid regelbundet till någon fritidsaktivitet
Varje vecka spendera en mindre summa pengar på sig själv
Ha tillgång till internet
En person i materiell och social fattigdom har inte råd med minst fem av dessa tretton poster.
När det gäller kostnader relaterade till den i Sverige så centrala bostaden (bolån, hyra och andra bostadskostnader) har svenskarna inte samma försprång.
Fem procent av Sveriges befolkning uppgav år 2020 att de har kommit efter med åtminstone en av dessa betalningar under det senaste året. Sverige ligger därmed lite under genomsnittet som är 8 procent. Men de länder i EU som redovisar lägst andel är Tjeckien, Luxemburg och Nederländerna med 3 procent vardera.
Högst andel rapporterar Grekland och Bulgarien, 37 respektive 24 procent.
