Republikanerna får, för första gången på åtta år, egen majoritet i senaten – minst 51 av de 100 senatorerna kommer de närmaste två åren att vara republikaner. Partiet behåller dessutom sin majoritet i representanthuset och hade strax efter halv sex på morgonen säkrat fler än de 218 mandat som krävs för egen majoritet.
Valresultatet innebär att Obama för första gången sedan han tillträdde som president 2009 inte längre kommer att ha stöd från någon utav kongressens båda kammare. Den lagstiftande makten i USA ligger nu istället i hans politiska motståndares händer. Som president har han dock fortfarande makt att lägga in sitt veto mot de lagförslag som representanthuset och senaten röstar igenom.
Republikanerna väntas nu rösta igenom en lång rad lagförslag som de vet att Obama omöjligen kan tänka sig att skriva under och därför kommer att lämna in sitt veto emot. Syftet med det är att markera mot den sittande presidenten, tydliggöra ideologiska skillnader och visa att han inte längre har kongressens stöd.
Men republikanerna axlar även ett ansvar där man kommer behöva kompromissa med presidenten och breda uppgörelser kan komma att göras i vissa skattefrågor, handelsavtal och marknadsregleringar.
– Vi har två år på oss att bevisa att en republikansk kongress kan regera, sade Richard Burr, republikansk senator från North Carolina, under valrörelsen.
