Kissinger, som fyllde 100 år på lördagen, räknas som den så kallade realpolitikens gudfader och är en av de diplomater och tänkare som har haft allra störst inflytande på utformningen av den USA-ledda världsordningen.
Han var nationell säkerhetsrådgivare i USA mellan 1969 och 1975, under två år överlappande med befattningen som USA:s utrikesminister från 1973 till 1977.
Av den västerländska vänstern – som på den här tiden var för fred – blev han liksom många andra amerikanska makthavare ett rött skynke. I synnerhet då han var USA:s utrikesminister vid tidpunkten för USA:s utvidgning av Vietnamkriget till Kambodja.
Ändå kom Kissinger till sist att bidra till fredsprocessen i Vietnam. Han spelade en avgörande roll i att förhandla fram Parisavtalet 1973, som innebar en vapenvila och amerikansk reträtt från Vietnam.
Denna diplomatiska insats bidrog till att avsluta kriget och påbörja en process för fred och återuppbyggnad i regionen.
Kissinger var också aktiv i att förbättra relationerna mellan Förenta staterna och Kina. Hans hemliga resor och förhandlingar ledde till etablerandet av diplomatiska förbindelser mellan de två länderna och öppnade dörren för ömsesidigt samarbete och handel.
Gentemot Sovjetunionen förespråkade han avspänning, vilket innebar att minska spänningarna och söka diplomatiska lösningar istället för militär konfrontation. Han genomförde förhandlingar med Sovjetunionens ledare, inklusive Leonid Brezjnev, och arbetade för att minska risken för krig mellan supermakterna.
Han spelade en avgörande roll i att nå framgångsrika nedrustningsavtal, inklusive SALT I-avtalet under fredskonferensen 1972 och SALT II-avtalet 1979.
Fredssamtalen möttes redan på den tiden av kraftigt motstånd från amerikanska medier, som försökte sabotera konferensen och se till att den inte blev av.
Det här irriterade den sittande presidenten Richard Nixon, som i förtroliga samtal med Kissinger, som själv är av judisk börd, hotade med att hålla ett antisemitiskt tal till nationen om inte medierna taggade ned i frågan.
– Låt mig uttrycka det såhär, Henry: Det kommer att bli den värsta sak som har hänt judar i USA:s historia. Om de saboterar den här konferensen så kommer jag att peka ut dem som ansvariga för det, och det kommer jag att göra offentligt klockan 21.00 inför 80 miljoner människor, sade Nixon till Kissinger.
Trots Henry Kissingers stjärnstatus inom den amerikanska diplomatin har hans efterträdare valt en annan, och på senare år rakt motsatt, väg. Nu är det konfrontation och ökade spänningar som gäller.
Ett av de mest påtagliga exemplen är förstås Ukraina, en kris som började 2014 då landet genomgick en USA- och EU-stödd statskupp.
Som svar annekterade Ryssland Krim-halvön varpå USA införde ekonomiska sanktioner och började beväpna och vapenträna Ukraina, bland annat i samarbete med Sverige.
Resultatet blev en rysk invasion i början av 2022 och ett amerikansk-europeiskt proxykrig mot Ryssland som fortfarande pågår i Ukraina.
