Enligt en färsk rapport från Statistiska centralbyrån har idag drygt 30 procent av befolkningen i åldern 25–65 år en eftergymnasial utbildning på minst tre år.
Det är en tredubbling jämfört med början av 1990-talet, då endast var tionde hade en så kallad högre utbildning.
Samtidigt har andelen med enbart förgymnasial utbildning rasat från en tredjedel till cirka 10 procent.
– Yngre personer med högre utbildningsnivå ersätter kontinuerligt äldre personer med lägre utbildningsnivå med effekten att utbildningsnivån i hela populationen 25–65 år successivt stiger, säger Tomas Westling, utredare på SCB.
Skillnaden mellan könen har samtidigt vuxit till rekordnivåer. Bland kvinnor har 38 procent en minst treårig eftergymnasial utbildning, jämfört med endast 25 procent bland män. För inrikes födda kvinnor ligger siffran på 40 procent – medan motsvarande andel för inrikes födda män är 24 procent.
Bland utrikes födda är könsskillnaderna något mindre, men där har fortfarande kvinnor högre utbildningsnivå än män. Andelen högutbildade utrikes födda kvinnor var 34 procent och andelen högutbildade utrikes födda män var 26 procent år 2024.
Totalt har 47 procent av svenskarna i yrkesverksam ålder någon form av eftergymnasial utbildning. Samtidigt visar statistiken att endast 1,4 procent – knappt 80.000 personer – har en forskarutbildning.
Andelen högutbildade har ökat med över en halv procentenhet per år de senaste åren, enligt SCB. Läsåret 1990/91 var 200.000 personer registrerade vid svenska högskolor. Läsåret 2023/24 hade antalet mer än fördubblats till 460.000.
Enligt SCB:s definition räknas endast formell utbildning i det svenska systemet – inte kurser av hobbykaraktär, personalutbildningar eller annan icke-formell kompetens.
