Ändringarna innebär bland annat att "utlandsspioneri" kriminaliseras och införs som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Med utlandsspioneri avses att spionera på utländska stater eller organisationer som Sverige är allierat med.
Tidigare har spioneri förutsatt att uppdragsgivaren är en utländsk stat och inte exempelvis en svensk tidning. Men nu blir det även straffbart att granska uppgifter som Nato vill hålla hemliga för journalister som jobbar vid svenska tidningar.
Lagändringarna innebär även begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten, alltså rätten att meddela och anskaffa uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medieformer.
Det blir därmed straffbart att under vissa omständigheter exempelvis röja hemliga uppgifter som förekommer inom Nato och som kan skada Sveriges förhållande till framför allt USA.
Förslaget om grundlagsändringar är ett så kallat vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i den delen strax före valet, och nu ska fatta beslut igen efter valet för att grundlagen ska få ändras.
Bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet har invändningar mot förslaget om de föreslagna lagändringarna. De anser att förslaget utgör en omotiverad inskränkning av tryck- och yttrandefriheten.
