Syftet med lagen uppges vara att stärka Sveriges beredskap vid kriser, exempelvis om digitala betalsystem slås ut.

Den ska också göra det möjligt för personer som inte kan eller vill betala digitalt att fortsatt köpa nödvändiga varor.

Samtidigt får bankerna ett tydligare ansvar för bland annat insättningsrutiner och växelhantering.

Men Lagrådet har kallat lagen både onödig och verkningslös, eftersom den som bryter mot den inte riskerar något straff eller några sanktioner.

Kritiken delas av Björn Eriksson, tidigare rikspolischef och numera ordförande för Kontantupproret. Han anser att lagen omfattar för få aktörer.

– Det är ju något konstigt om fyra, fem livsmedelsföretag och andra ska rädda kontantsystemet och andra inte ska göra något, säger han till Ekot.

Eriksson ser lagen som ett första steg, men inte som tillräcklig.

– Det är för få som omfattas. Det är en första lag, anger moraliskt hur det ska gå till. Det kommer innebära att det går åt rätt håll. Men det räcker inte. Det är för uttunnat, säger han.