mikael altemark/CC-BY

Lärarna måste få högre status

Publicerad 11 december 2012 kl 16.00

Kulturnyheter.Läraryrket måste ha högre status – det menar Fria Tiders skribent Thomas Weber. Han anser bland annat att det måste ske en tydligare selektionsprocess i skolan.

Gilla artikeln på Facebook

Alla går i skolan, färre utbildas. Fler ord än så behövs inte för att beskriva situationen som är dagsaktuell för svensk skola. Bortsett från invandringspolitiken är förmodligen skolpolitiken det område där politikens misslyckande är som allra störst och att vara rival till invandringspolitiken som största politiska katastrofhärd är minst sagt graverande. Att så är fallet får vi ständigt prov på, nu senast i en längre artikel publicerad i Lärarnas Tidning (11/15), som behandlar förfallet inom lärarkåren. Utan överdrift är uppgifterna som där presenteras av sådan karaktär att hemundervisning framstår som ett lovvärt alternativ efter avslutad läsning.

Lärarutbildningen var under lång tid den avgjort största universitetsutbildningen i Sverige, och söktrycket var högt. Under åttiotalet gick det tio sökande för varje plats, idag är det 1.2 sökande för varje plats. Det är i princip ingen konkurrens om platserna. Som en följd därav kan alla sökande, nästan oavsett förmåga, förvänta sig att bli accepterade till lärarutbildningen; konsekvenserna av detta är horribla. Följden är nämligen också en förändring av vilka typer av studenter det är som ser lärarutbildningen som ett givet utbildningsalternativ. För att tala klarspråk: Det rör sig om bottenskrapet. I princip består nu det mesta rekryteringsunderlaget av lågpresterande elever, med lägre gymnasiebetyg, sämre kognitiv förmåga, sämre ledaregenskaper och i allt större utsträckning är det också personer med invandrarbakgrund som tar plats i lärarutbildningen. I takt med att elevunderlaget har försämrats – har också utbildningen som sådan följt samma utveckling.

Professor Emeritus i pedagogik, Ulf P Lundgren, som tillfrågas angående vad som kan tänkas bli de samhälleliga konsekvenserna av ett sämre rekryteringsunderlag och en nedbantat lärarutbildning, anser inte att lärarutbildningen har kompenserat för den nya sortens studenter. Han efterfrågar högre krav på lärarutbildningen, för att kompensera för det faktum att nu merparten av studenterna inte kan tillgodogöra sig på en utbildning där merparten av studierna sker på egen hand.

– Forskningen visar att ett utbildnings-system som är tydligt, med klara regler och krav är det bästa för elever som kommer från mer studieovana hem, säger Lundgren.

Artikelförfattarna talar klarspråk angående lärarutbildnings nya förutsättningar. Det är fråga om en proletarisering av utbildningen; då det inte längre är den välutbildade medelklassens barn som främst lockas av läraryrket. Ett talande exempel är att det är lärarstudenter, tillsammans med sjuksköterske-studenter, som utgör gruppen som läser minst dagstidningar. En utbildning är inte bättre än sina elever. I takt med att lärarutbildningen allt mer kommer att bestå av lågpresterande elever från studieovana hem blir den successivt sämre, men detta får också andra konsekvenser än att utbildningens rent tekniska nivå försämras: Utbildningens status försämras likaså. Högpresterande elever skyr en utbildning som inte genererar någon status eller kan erbjuda intellektuell stimulans. Intressant nog är det inte främst den låga lönenivån för läraryrket som gör att utbildningen ratas av de mest begåvade studenterna; utan snarare det faktum att utbildningen och yrket berövats all prestige.

Det spås också att de utbildade skikten av befolkningen förmodligen inte kommer att acceptera direkt okunniga lärare, som sina barns utbildare. Med stor sannolikhet kommer detta att leda till en splittring inom skolväsendet, där elitutbildningar för ett fåtal kommer att kompensera för majoritetens bristfällighet. Dagens lärarutbildning håller i vilket fall som helst inte måttet. Artikeln avslutas, trots diskussionens dystra budskap, hoppfullt. Ett reformarbete pågår sedan viss tid tillbaka, och examinationsformer såväl som kurslitteratur står i utsikt att förbättras.

Sådana reformer är behövliga, faktum är att de är kritiskt nödvändiga. Men en farhåga är att, reformer till trots, det som görs är för lite för sent. Skolan har befunnit sig i fritt fall under årtionden, och den katastrofala lärarsituation vi nu kan mäta i statistik har många nog känt på sig länge. Om begåvade studenter ska övertygas att välja bort en lovande karriär som jurist, läkare eller ingenjör till förmån för läraryrket, måste det finns en morot. Anställd inom offentlig sektor kommer aldrig att uppnå samma lönenivåer som den som är verksam inom ovan nämnda yrken; lönen ensamt kan därför inte fungera som ensam draghäst.

Men det finns däremot någonting som kan utöva samma, eller starkare, lockelse och som inte nödvändigtvis behöver spränga banken: Status. Faktum är att detta framförs redan i artikeln. Den huvudsakliga anledningen till att begåvade elever ratar lärarutbildningen är inte lönesättningen, utan bristen på prestige. Känslan för stolthet kan aldrig underskattas, och i det här fallet kan den ställas i det gemensamma bästas tjänst. Allt som behöver göras är i så fall att göra lärarutbildningen prestigefylld och återställa det mer eller mindre skadeskjutna läraryrket till den status det borde ha. Men hur?

Det enda hållbara är att gå till problemets rot: det egalitära tänkesätt som tillåtits forma svensk skola under årtionden. Det måste bli ett slut med utjämningen och att alla elever stöps i samma form. För det tjänar ingenting till att lärare med avancerade ämneskunskaper ska undervisa elever som inte har minsta möjlighet att tillgodogöra sig på en krävande utbildning. Alla som gått i svensk skola vet att där aldrig egentligen sker någon begåvningsrelaterad selektering, även om viss åtskillnad som regel blir gällande på gymnasienivå, men knappast tillräckligt, åtminstone inte när det kommer till samhällsvetenskaperna. Jag ska ge er ett personligt exempel. För inte så länge sedan gick jag själv på samhällsvetenskapliga programmet; och känner mig lovligt säker på att en högre nivå på utbildningen än den som var förmodligen inte hade varit möjlig, eftersom merparten av eleverna inte hade uppnått godkänt betyg under sådana förutsättningar.

En kvalitativ förändring av lärarprogrammets förutsättningar är meningslös utan en liknande förändring av skolklassernas sammansättning. Likriktningen måste upphöra, och begåvade elever måste tillåtas att genomgå en krävande och avancerad utbildning, utan att hållas tillbaka av missriktad hänsyn till mindre begåvade kamrater. Hela idén om att begåvning är någonting fult som ska hållas tillbaka – eller i bästa fall ställas i den mindre begåvades tjänst – måste skrotas, och det snarast. Det är redan högst kännbart i universitetsvärlden såväl som inom näringslivet att utbildningsväsendet är allt annat än vad det borde vara. Och om detta ska kunna överkommas krävs ingenting mindre än en diskursiv förändring i sättet vi talar om begåvning och brist på sådan. Somliga är mer framstående än andra inom vissa områden, detta måste avspegla sig i utbildningens upplägg.

Det är inte minst den ärliga vägen att gå. I förlängningen har varken samhället eller den enskilde någon nytta av dessa charadlekar som syftar till att dölja det sorgliga faktum att naturen fördelar sina gåvor ojämlikt. Illusioner bryts alltid så småningom, och någon får då möta verkligheten i sin rätta skepnad, vilket gör det så mycket smärtsammare.

 Thomas Weber


Plusinnehåll Du behöver vara prenumerant på Fria Tider Plus för att ta del av hela denna artikel. Redan kund? Logga in direkt. Annars kan du skapa ett konto via erbjudandet nedan.

Köp Fria Tider Plus: 1 krona per dag

Nyheter från förstasidan

Coronarestriktioner hävs i september

Fyra månader kvar. Krogen får ha öppet till 22:30 från och med 1 juni.0 

Ekonominyheter

Svenskar lånar för att betala sina skulder

Hamnar sedan hos Kronofogden.. Låntagare löser små låneskulder med större lån, som nu hamnar hos Kronofogden0 

Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.

Senaste huvudledare

Våld, skattepengar och extremism. Ska Moderaterna regera med SD-stöd måste de kapa banden till Expo.0 

Vetenskap

Rasbiologiska institutet 100 år – så rätt hade de. Skälldes ut – för korrekta teorier.0 

Hundars stressnivåer knyts till ägaren. Men det är skillnad mellan olika raser.0 

Kultur

Feministisk vd lämnar Filminstitutet. Anna Serner drev på för kraftig könskvotering i svensk film.0