Riksgäldens prognos var ett överskott på 1,5 miljarder kronor – förhoppningar som alltså grusades när siffrorna från verkligheten väl sammanställts.

Det primära saldot blev 4,1 miljarder kronor sämre än beräknat. Den främsta förklaringen var att skatteinkomsterna var cirka 6 miljarder kronor lägre än väntat. EU-avgiften var lägre än förväntat men bidrog också till underskottet.

Statsskulden uppgick till 1.141 miljarder kronor i slutet av april.

Sveriges verkliga skuldsättning är dock betydligt högre eftersom svenskarna har bolån på ytterligare 3.299 miljarder, enligt SCB. Det nordiska landet har enligt bedömare misskött sin bostadsmarknad i decennier och står inför en priskorrigering som kan kräva betydande räddningspaket med statliga medel.