Regeringens förslag innebär att abort – avsiktlig avlivning av barnet i mammans mage innan det föds – ska införas som en ny grundläggande fri- och rättighet i regeringsformen.

Men ändringen kan inte genomföras direkt. Eftersom det gäller grundlagen krävs två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan.

Den kommande omröstningen blir därför ett vilande beslut, och frågan måste tas upp igen efter riksdagsvalet i höst.

Regeringen framhåller att aborträtten i dag har starkt folkligt stöd och att alla riksdagspartier står bakom den nuvarande abortlagstiftningen. Enligt regeringen är rätten till abort därför inte hotad i nuläget.

Syftet är i stället att sätta käppar i hjulet för försök från en framtida höger att begränsa den kontroversiella så kallade rättigheten.

Konstitutionsutskottet ställer sig bakom regeringens linje att rätten till abort är en "grundläggande frihetsfråga som har avgörande betydelse för ett jämställt samhälle".

Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet stöder förslaget om att skriva in aborträtten i grundlagen, men har synpunkter i reservationer. V och C kritiserar bland annat att kvinnor med utländska medborgarskap ska kunna undantas från det föreslagna grundlagsskyddet.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Debatt och beslut i riksdagen är planerade till den 20 maj.