Löneavgiften infördes 1995 för att finansiera Sveriges EU-avgift – men blev en löneskatt som politikerna successivt ökar i smyg för att dra in mer skattepengar.

Från att ha varit 1,5 procent av lönen har den vuxit till den tyngsta posten i arbetsgivaravgifterna. Nu är den alltså uppe på 12,6 procent.

Trots namnet går avgiften enligt Skattebetalarna inte till socialförsäkringar, utan fungerar som en ren löneskatt. Höjningen beräknas ge staten 25 miljarder kronor extra nästa år.

– Finansminister Elisabeth Svantesson talar gärna om att regeringen sänker skatten för att stötta utsatta hushåll. Regeringen sänker skatterna, men samtidigt höjs den dolda skatten på arbete. Det är en stor skattehöjning som drabbar alla Sveriges anställande företag och i förlängningen alla som arbetar, säger Skattebetalarnas chefekonom Erik Bengtzboe.

I fjol drog den allmänna löneavgiften in 270 miljarder kronor till staten, enligt Skattebetalarna. Organisationen hänvisar också till OECD och uppger att inget annat land tar ut lika mycket dold skatt genom arbetsgivaravgifter som Sverige.

Bengtzboe anser att den typen av skatt gör det svårare för väljarna att se hur högt skattetrycket egentligen är.

– När politiker döljer skatteuttaget blir det svårt för medborgarna att bedöma om skattetrycket i relation till de offentliga tjänsternas kvalitet är rimlig. Om människor tror att de betalar 30 procent i skatt, men egentligen betalar 50 procent i skatt, riskerar det att människor tror, mot bättre vetande, att offentlig sektor är underfinansierad, säger han.