Beskedet innebär att minusräntan troligen står sig långt in på 2019, trots att Sverige sedan tio år tillbaka befinner sig i högkonjunktur. Beskedet är glädjande för många tungt belånade svenska bolånekunder men för Sverige som land väcks nu många frågor bland allmänheten.

Oron syntes inte minst i en chatt på SvD Näringslivs hemsida där riksbankschefen Stefan Ingves idag fick betydligt tuffare frågor från allmänheten än vad tidningens egna journalister brukar ställa efter bankens penningpolitiska möten.

"Politikerna säger att Sverige går urstarkt, varför har vi då en krisränta?" frågar sig signaturen Robert och får svar av Ingves att det är tack vare krisräntan som Sverige befinner sig i just en högkonjunktur.

"Är du säker på att ni verkligen kommer att hinna höja räntan innan nästa lågkonjunktur?" frågar signaturen Martin som får medhåll av flera andra skribenter, som påpekar att den svenska högkonjunkturen kulminerade med bostadsbubblans avkylning för ett år sedan och att Sverige nu är på väg i en lågkonjunktur.

"Vi ser framför oss en fortsatt stark konjunktur de närmaste åren. Och går det då som vi bedömer finns det snart utrymme att långsamt börja höja räntan", svarar Ingves på det.

Riksbanken var inte enig om sitt beslut idag. Vice riksbankschef Martin Flodén reserverade sig mot räntebanan i den penningpolitiska rapporten och förespråkade en höjning med 0,25 procentenheter i oktober.

Vice riksbankschef Henry Ohlsson reserverade sig mot beslutet att hålla reporäntan oförändrad och mot räntebanan i den penningpolitiska rapporten. Han förordade en omedelbar höjning av reporäntan till −0,25 procent med hänvisning till den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige och internationellt.

Beslutet om reporäntan tillämpas från den 12 september 2018.