Läget i ekonomin

Riksbanken vill bunkra för krasch

Publicerad 30 april 2017 kl 08.27

Ekonomi. Lånefesten på bostadsmarknaden har gjort att Sveriges banksektor nu utgör en mycket stor del av den svenska ekonomin. Bankerna producerar sina bolån till stor del genom utländsk upplåning, vilket gör Sverige internationellt sårbart när bubblan spricker. Nu vill Riksbanken att Sverige ska behålla en stor valutareserv – och beskatta bankerna för kostnaden.

Gilla artikeln på Facebook

I ett remissvar välkomnar Riksbanken att frågan om det finansiella oberoendet åter utreds av Finansdepartementet och stödjer flera av förslagen i utkastet till en ny lagrådsremiss om Sveriges internationella ställning vid exempelvis en bostadskrasch.

Men Riksbanken anser att man behöver ha tillräcklig buffert för att klara en finansiell kris, vilket regeringens förslag inte inkluderar.

"Sverige har en stor och växande gränsöverskridande banksektor med stora åtaganden och finansiering i utländsk valuta. Det här innebär stora risker för den finansiella stabiliteten och i förlängningen samhällsekonomin. Riksbanken stödjer därför inte förslaget att minska valutareserven. Den kostnad som uppstår för en valutareserv bör betraktas som en försäkringspremie som bör betalas av de banker som skapar likviditetsrisker", skriver Riksbanken.

Den föreslagna förändringen skulle innebära att valutareserven i grova drag halverades från dagens 457 miljarder till 200 miljarder kronor. Samtidigt har det svenska banksystemets utlandsfinansiering, inte minst på grund av behoven på bostadsmarknaden, vuxit kraftigt under 2000-talet.

Gigantisk banksektor innebär risker
Idag har Sverige en stor banksektor som både växer och sträcker sig över nationsgränserna. Detta medför stora åtaganden och finansiering i utländsk valuta.

"De svenska bankerna har en balansomslutning motsvarande fyra gånger Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). De fyra storbankerna har skulder i utländsk valuta som uppgår till 175 procent av Sveriges BNP, eller 7.650 miljarder kronor", konstaterar Riksbanken i anslutning till remissvaret.

Hushållens bostadslån uppgår samtidigt till 2.928 miljarder. Det är en ökning med 207 miljarder på ett år och bostadslånen har därmed en stabil årlig tillväxttakt på 7,6 procent, enligt SCB.

Internationella valutafonden, IMF, har jämfört olika länders valutareserver som andel av landets kortfristiga skulder i utländsk valuta. Med detta mått skulle en enligt förslaget minskad valutareserv endast täcka 4 procent av Sveriges kortfristiga skulder att jämföra med 18 procent i dag. De länder som har lägre valutareserv är främst euroländer som alltså har fördelen av att ha en reservvaluta.

Att finansiera valutareserven först vid en kris kan vara problematiskt, menar Riksbanken. När krisen är ett faktum blir det sannolikt dyrare att låna, det tar längre tid och det kan påverka penningpolitikens genomslag.

"Riksbanken gör därför bedömningen att valutareserven inte bör minska från dagens nivå. Kostnaden för en förfinansierad valutareserv bör betraktas som en försäkringspremie. Riksbanken föreslår att utreda möjligheten att låta de banker som skapar likviditetsrisker betala för försäkringspremien", sammanfattar myndigheten på sin hemsida.


Satte skräck i muhammedanerna. Arabisk historiker: "Ingen vågade möta dem i strid"0 Plus

Våldsamma scener i Östeuropa. By gick samman för att hämnas sexmordet på 8-åringen.0 Plus

Försvarar sig med att allt är Sveriges fel. En rad offer – mannen körde in i vakterna när han skulle gripas.0 Plus

Nyheter från förstasidan

Vill bli president – för att stoppa folkutbytet

Klart: Eric Zemmour ställer upp i franska valet. "Högern och vänstern har ljugit och mörkat befolkningsbytets verklighet."0 


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.