I en replik till Jimmie Åkesson i Expressen tar Socialdemokraternas integrationspolitiska talesperson Lawen Redar fasta på hur SD-ledaren svarade när han fick frågan om fotbollsspelaren Yasin Ayari är svensk.
Åkesson nöjde sig med att säga att den svenskfödde landslagsspelaren är välkommen att leva i Sverige, påpekar hon.
Enligt Lawen Redar visar det pågående svenskhetsbråket i SD att "den extrema etnonationalismen, föreställningen om ett gemensamt folk med etniskt ursprung och historisk kontinuitet, lever kvar i partiets syn på svenskhet".
Riks-redaktören Mira Klang frågar hur Lawen Redar får det resonemanget att gå ihop med sin egen kamp för kurderna.
"Är det en extrem etnonationalistisk föreställning att kurder existerar också?" skriver hon på X.
SD-toppen Richard Jomshof har svarat på Mira Klangs inlägg.
"Den här debatten blir allt sjukare", skriver han.
Kämpar för sitt folk
Som Fria Tider tidigare rapporterat har Redar flera gånger motionerat om att Sverige ska erkänna det kurdiska folkets rätt till självbestämmande. Redan 2014 undertecknade hon en motion med ett konkret krav. Sverige skulle stödja en folkomröstning om självstyre i irakiska Kurdistan.
I den motionen använde Redar och sex andra S-ledamöter själva historien som argument. De beskrev hur västmakterna efter första världskriget hade svikit ett löfte till det etniska kurdiska folket och därmed krossat dess hopp om en egen stat.
"Tyvärr höll inte världen sitt löfte till det kurdiska folket", skrev de.
Riksdagen avslog motionen.
Enligt KirkukNow har Lawen Redar i en tidigare intervju berättat att föräldrarna uppmuntrat henne att kämpa för Kurdistan och det kurdiska folket. Hon har också beskrivit hur hon inom det socialdemokratiska ungdomsförbundet arbetat för stöd till de etniska kurdernas självbestämmande i Kurdistans fyra delar.
I mars fick Redar själv svara på hur öppen den kurdiska tillhörigheten är. Under ett samtal med Jessica Stegrud (SD), som Fria Tider tidigare rapporterat om, sade hon sig vara stolt över sin kurdiska bakgrund.
När Stegrud frågade om även hon kunde bli kurd svarade Redar ja. Men på följdfrågan om hur det hela skulle gå till kom beskedet:
– Det är inte för mig att bestämma, för jag är egentligen inte kurd.
Redar beskrev sig i stället som "svensk" med kurdisk bakgrund och hävdade att hon var en tydligare patriot än Stegrud.
