I forskningsprojektet följdes 47 patienter med konstaterad covid-19-infektion med blodprover under sjukdomsperioden och upp till tre månader efter insjuknande. Vissa patienter hade mild sjukdomsbild och andra hade svår livshotande infektion.
Alla patienter med allvarlig sjukdom som krävde sjukhusvård utvecklade höga halter av antikroppar, mätt med kliniska rutinmetoder. 90 procent av patienter med mild sjukdom utvecklade också antikroppar, men i lägre halter och något senare än hos patienterna med allvarligare sjukdom. Antikroppshalterna var väsentligen oförändrade hos båda grupperna tre månader efter insjuknande.
När forskarna använde känsligare analysmetoder fann de neutraliserande antikroppar också hos de 10 procent med mild sjukdom som inte hade antikroppar påvisbara med rutinmetoder tre månader efter infektionen.
Det har tidigare rapporterats att cirka 10 procent av personer som smittats av coronaviruset covid-19 inte utvecklar antikroppar mot viruset. Det är fortfarande oklart hur länge antikroppar finns kvar i blodet och också varför vissa personer inte utvecklar antikroppar trots att de haft en konstaterad covid-19-infektion.
Sammanfattningsvis tyder resultaten i studien på att de allra flesta som haft en covid-19-infektion med symtom utvecklar antikroppar, men vissa har för låga halter för att kunna mätas med vanliga rutinmetoder. Att antikroppshalterna inte hade sjunkit i någon högre grad efter tre månader kan vara betydelsefullt för immunitet mot viruset över tid, menar forskarna bakom studien.
