– Den stora bilden är att det är svårt bli kändis som brottsling i Sverige i dag. Traditionella medier avstår oftast från namnpublicering, säger Lars Truedson, föreståndare för Institutet för Mediestudier, i ett pressutskick.
Rapporten visar att medier jämfört med tidigare mer sällan publicerar namn på brottslingar. Det som undersöks är hur kriminaljournalistiken i Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter förhöll sig till att namnge brottslingar 2014 och 2019, med möjlighet att jämföra bakåt med hur Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten gjorde under 1900-talet.
Slutsatsen är att tidningarnas praxis blivit mer återhållsam med tiden. I början av 1900-talet identifierades regelmässigt misstänkta brottslingar. I dag namnges brottslingar betydligt mer sällan. Det fanns däremot få skillnader vad gäller namngivning mellan 2014 och 2019 i undersökningen.
Expressen publicerar båda åren oftare namn än Aftonbladet, som i sin tur gör det oftare än Dagens Nyheter. Alla tidningarna publicerar oftare namn när det gäller brott mot person än mot egendom.
De är alla tre restriktiva med att ange etnicitet hos brottslingar. Det sker bara i några enstaka procent av publiceringarna, enligt rapporten.
"Etiskt högstående journalister"
Journalisterna i undersökningen är mer återhållsamma än allmänheten. När var femte person i SOM-undersökningen av allmänheten vill namnpublicera en misstänkt mördare, är det bara en procent av journalisterna som ger samma svar.
– Det här går självklart att se som att vi har etiskt högtstående svenska journalister. Och det är sannolikt sant. Men det är också värt att reflektera över att tre gånger fler ur allmänheten än bland journalister anser att en rektor som förskingrat ska namnges i lokaltidningen. Det är fullt möjligt att tänka sig att förtroendet för medier skadas också av utebliven namnpublicering, säger Lars Truedson, föreståndare för Institutet för Mediestudier, i ett pressutskick.
