I Uppsala får asylinvandrare med permanent uppehållstillstånd sina bostäder "anvisade" och går före i alla bostadsköer, i enlighet med regeringens etableringspaket. För att klara åtagandet har kommunen tagit fram en handlingsplan för mottagande av nyanlända och asylsökare, där det framgår att politikerna just nu bygger en gigantisk skattefinansierad "bostadsocial resurs" där 1.000 bostäder ingår. Utbyggnadstakten är 500 bostäder per år mellan 2016 och 2019 och status på projektet är enligt handlingsplanen "Pågående. Prioriterad" skrivet med röd text.

Delar friggebod
Men alla människor är inte lika prioriterade i Uppsala. För vanliga svenskar krävs det exempelvis mellan fem och femtiofyra års kötid samt 9.200 kronor i månadshyra för en vanlig tvårummare, rapporterar SVT Nyheter.

SVT har intervjuat tonårspappan Andreas Glandberger, 43, som inte har råd att betala de hyror som kommunen kräver av icke-nyanlända hyresgäster. Därför bor han sedan sex månader tillbaka i en friggebod på 14 kvadratmeter som han delar med sin 15-åriga son.

Höga bidrag
Hos allmännyttiga Uppsalahem blev Andreas nekad bostad eftersom han bara hade ett års tid bakom sig i bostadskön. Men även om han hade haft tillräckligt med ködagar skulle han inte ha kunnat betala hyran på 9.000 kronor.

– Det blir ju på sätt och vis en klassfråga, de med högre inkomst mot oss vanliga. För vi har ingen chans att hyra dem, säger Andreas till SVT.

En hög inkomst behöver dock inte nödvändigtvis betyda att man arbetar. En nyanländ invandrarkvinna med tre barn (12, 13 och 14 år gamla) som bor i en hyresrätt på 85 kvadratmeter och har 7.000 kr i hyra får exempelvis följande bidrag skattefritt varje månad:

6 776 kr i etableringsersättning
3 000 kr i etableringstillägg
3 754 kr i barnbidrag
3 819 kr i underhållsstöd
4 900 kr i bostadsbidrag

= 22 249 kr per månad.