– I stort sett alla konsumtionsområden minskade under 2023 jämfört med 2022. En sådan bred nedgång har vi inte sett sedan 1990-talet. Inte ens under pandemiåret 2020, säger konsumtionsforskaren Ulrika Holmberg på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet som är en av redaktörerna för Konsumtionsrapporten.
Konsumtionsrapporten studerar hushållens utgifter i både fasta och löpande priser. Det ger en bild av vad förändringar innebär i konsumtionsvolym (fasta priser) och hur mycket mer eller mindre pengar konsumenterna lägger inom ett visst område (löpande priser).
I fasta priser minskade möbler, hushållsartiklar och underhåll allra mest (minus 9 procent). Alkohol och tobak minskade med 8 procent. Transporter, kommunikation, livsmedel, kläder och skor minskade också (cirka 4 procent vardera).
– Den höga inflationen under året är en viktig förklaring till den minskade konsumtionen. Konsumentprisindex (KPI) ökade 8,5 procent under 2023. Allra mest ökade priserna på mat och boende (12 procent vardera), två områden där hushållen har stora utgifter. Det betyder att hushållen har behövt dra ner på konsumtionsvolymen för att få pengarna att räcka, säger Ulrika Holmberg.
Ett område som går mot strömmen är de svenska hushållens konsumtion i utlandet, som till största del utgörs av utlandsresor. Därutöver ingår andra typer av köp från utlandet som streaming och internetköp. Kategorin ökade med 2 procent i fasta priser jämfört med 2022. Jämfört med 2021, då resandet var begränsat av pandemin, ligger konsumtionen utomlands 40 procent högre 2023.
