Det är myndigheten Institutet för språk och folkminnen, Isof, som ansvarar för förteckningen. Den avser immateriella kulturarv, alltså traditioner och kunskaper snarare än byggnader och föremål.

– Det är de kulturarv som vi inte kan ta på. Det kan handla kunskaper, färdigheter, traditioner, säger Maria Nyström, "senior rådgivare" på Isof, till SVT.

På listan finns sedan tidigare svenska fenomen som allemansrätten, kroppkakor och "Fössta tossdan i mass".

Nu fylls den på med tio nya punkter – varav flera inte har något med Sverige att göra. newroz/nouroz firas vid vårdagjämningen av perser, kurder och afghaner. Diwali är den indiska ljusfesten som firas på hösten.

På frågan om det verkligen handlar om svenska kulturarv svarar Maria Nyström att ursprunget inte spelar någon roll.

– Syftet med den här förteckningen är ju inte att lyfta fram just kulturarv som ska vara svenska, utan det är att lyfta fram kulturarv som utövas i Sverige. Så de behöver inte ha ett svenskt ursprung, säger Nyström.

Även halmslöjd, tegelhantverk, ljusstöpning, bastubad, kolning i mila, majsjungning, Bellmanvitsar och Bodapolska läggs till på listan.

Arbetet med listan sker som en del av Sveriges arbete med Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Allmänheten kan komma med förslag, och förteckningen har byggts ut sedan 2011.