Klara Hradilova Selin, som är utredare på Brå, tror att förra årets ökning framför allt har att göra med att våldtäktsbegreppet utvidgades i slutet av 2013.
– Det är hyfsat enkelt den här gången. Uppgången har ytterst sannolikt att göra med att man har ändrat lagstiftningen året innan, säger hon till Fria Tider.
År 2005 utvidgades våldtäktslagstiftningen genom införandet av begreppet begreppet "hjälplöst tillstånd". Det innebar att situationer där offret exempelvis är starkt berusat, sovande eller medvetslöst och därför inte förmår säga nej började räknas som våldtäkt istället för sexuellt utnyttjande. Sommaren 2013 vidgades begreppet och döptes om till "särskilt utsatt situation".
– Man måste inte längre vara berusad, sova eller vara påverkad utan det räcker med att man är så pass spökslagen eller paralyserad att man inte gör något motstånd eftersom man är rädd, säger Klara Hradilova Selin.
Om man följer Brås statistik för tidigare år framgår att antalet anmälda våldtäkter har ökat både stadigt och kraftigt de senaste årtiondena. Under 1985 anmäldes exempelvis cirka 1.000 våldtäkter och år 2000 var siffran uppe i 2.000. År 2014 hade antalet anmälningar mer än tredubblats till 6.700.
Brås teori är att ökningen, förutom utvidgningarna av våldtäktsbegreppet, även beror på att den så kallade anmälningsbenägenheten har ökat bland våldtäktsoffer.
– Det är vår starka övertygelse att den intensiva debatt som varit om våld mot kvinnor har påverkat så att folk anmäler oftare nu. Ribban har förflyttats och det är väl positivt att man vågar gå till polisen oftare, säger Klara Hradilova Selin.
En rapport som Brå släppte 1996 visade att personer från vissa invandrargrupper, framför allt från Mellanöstern och Nordafrika, är mycket kraftigt överrepresenterade som gärningsmän i våldtäkter. Vissa av dem har en överrepresentation på upp till 20. Antalet män med bakgrund i Mellanöstern har ökat mycket kraftigt i Sverige de senaste årtiondena – men frågan har blivit tabu och Brå har sedan 1990-talet inte velat följa upp sambandet mellan etnisk bakgrund och benägenheten att våldta.
Klara Hradilova Selin är skeptisk till den tidigare rapporten.
– Det är nog ganska långsökt. Analyserna bygger på misstankeregistret tror jag och det är ju bara en väldigt liten andel som hamnar där. Det är visserligen en rapport som kommer från min myndighet men jag är ändå ganska kritisk till den. Det ger ingen rättvisande bild av hela våldtäktsbrottsligheten, säger hon.
Hon erkänner visserligen att män från vissa regioner har en stor överrepresentation när det gäller misstanke om våldsbrott, men hävdar att det förmodligen beror på att de är utsatta och diskriminerade.
– Mörkertalet visar att bara mellan 10 och 20 procent av sexualbrott anmäls till polisen och vi vet ingenting om resten. Samtidigt vet vi att människor från andra länder har lättare att bli anmälda och blir mindre rättvist behandlade inom rättsväsendet. Det förklarar inte hela överrepresentationen, den finns och det är någonting som vi känner till sedan tidigare, att utsatta grupper oftare hamnar i brottslighet, säger Klara Hradilova Selin.
