Cheferna för fyra av Sveriges statliga AP-fonder riskerar att dömas för bokföringsbrott efter att inte ha lämnat in årsredovisningar för det bolag som användes vid investeringarna i Northvolt, där deras respektive AP-fond var delägare.
Detta sedan SVT begärt ut boksluten från AP-fonderna och nekats att få dem, och det därefter visat sig att boksluten saknades även hos Bolagsverket.
Fonderna investerade totalt 5,8 miljarder kronor i Northvolt via ett dotterbolag kallat 4 to 1 Investments Kommanditbolag. Men bolaget hade, fram till i onsdags, inte lämnat in sina årsredovisningar för vare sig 2022 eller 2023.
– Att inte lämna in årsredovisning i tid kan vara ett bokföringsbrott, säger Therese Frennberg, chef för Bolagsverkets brottsförebyggande avdelning, till SVT.
Efter att SVT börjat ställa frågor skickades redovisningarna plötsligt in. I ett mejl till SVT skriver bolagets ordförande Jenny Askfelt Ruud:
”Vi har varit i kontakt med Bolagsverket och rett ut frågan – och årsredovisningarna för kommanditbolaget avseende verksamhetsåren 2022 och 2023 är inlämnade till Bolagsverket. Vi beklagar det inträffade.”
Tidigare har både AP-fondernas vd:ar och Askfelt Ruud avböjt intervjuer om de förlorade miljarderna. Man har även kaxigt vägrat lämna ut årsredovisningarna och hävdat att de inte är offentliga – något som inte stämmer enligt Bolagsverket.
Enligt bokföringslagen måste årsredovisningar för handelsbolag där delägarna är juridiska personer lämnas in senast sex månader efter räkenskapsårets slut. Uppenbarligen anser Bolagsverket att även kommanditbolag omfattas av bestämmelsen.
Trots att redovisningarna nu är inlämnade kan en anmälan bli aktuell.
– Ja, säger Therese Frennberg på frågan om försenad inlämning fortfarande kan utgöra bokföringsbrott.
Om brottet är grovt utgör det grovt bokföringsbrott och är förenat med fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
"Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om åsidosättandet avsett mycket betydande belopp", står det i brottsbalken.
En försvårande omständighet i AP-fondernas fall skulle alltså kunna vara att brottet avsett sex miljarder kronor och att det begåtts i syfte att kringgå offentlighetsprincipen. Huruvida det utgör grovt brott återstår dock att se.
