Rapporten, publicerad den 4 juni, pekar på att det svenska bruksvärdessystemet har skapat långa köer och begränsat utbud på hyresmarknaden.
Samtidigt har skatteincitament och regleringar gynnat bostadsägare, vilket har drivit upp bostadspriserna till orimliga nivåer, som inte rimmar med medlemsstatens faktiska attraktionskraft och internationella efterfrågan, enligt rapporten.
Det utbredda intresset för att bli rik på bostäder har drivit bort svenska investeringar från produktiva sektorer, vilket påverkat den produktiva tillväxten negativt, hävdar kommissionen.
Enligt rapporten har denna obalans mellan bostadsinvesteringar och produktiva investeringar lett till att resurser omfördelats från sektorer som forskning, industri och teknik till bostadsmarknaden, vilket anses ha försvagat Sveriges ekonomiska konkurrenskraft inte minst långsiktigt.
EU-kommissionen vill nu se en omprövning av Sveriges ekonomiska politik för att säkerställa en balanserad och hållbar tillväxt.
Den nuvarande tillväxten, som bygger på att Sverige ger allt större lån till att omsätta befintliga bostäder, är enligt kommissionen inte bara improduktiv utan också ohållbar. Detta eftersom det enligt kommissionen finns en gräns för hur hög den privata skuldsättningen för en vanlig bostad kan bli, och den gränsen håller på att överskridas i Sverige.
Trots att Sverige har infört vissa makrotillsynsåtgärder – som amorteringskrav och skuldkvotstak – konstaterade Europeiska systemrisknämnden (ESRB) i februari 2024 att den svenska bostadsmarknaden fortfarande innebär betydande risker.
ESRB bedömde att den makrotillsynspolitiska hållningen i Sverige är delvis otillräcklig för att hantera de systemrisker som uppstått.
Samtidigt har en statlig svensk utredning från 2024 föreslagit att reglerna bör lättas upp – trots varningssignalerna – i syfte att höja bostadspriserna. Något kommissionen skarpt kritiserar.
"Varje lättnad av reglerna som införs innan strukturella reformer har genomförts för att åtgärda den dysfunktionella bostadsmarknaden riskerar att ytterligare driva upp priserna och öka hushållens skuldsättning, vilket skulle förstärka de redan existerande sårbarheterna i ekonomin", skriver kommissionen i rapporten.
Utredningen väcker frågor om huruvida Sverige är villigt att ta itu med den överbelåning som driver bostadspriserna uppåt, och som samtidigt binder hushållens ekonomi till en alltmer sårbar fastighetsmarknad, om man får tro kommissionen.
Den samlade bilden i kommissionens rapport är att Sverige framstår som en ekonomi där prisökningar på fastighetsmarknaden spelar en oproportionerligt stor roll i politikernas dagordning, på bekostnad av framtida tillväxt genom produktiva investeringar.
