"Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas."
Så skrev Lagrådet tidigare i år i sin kritik mot afghanamnestin, eller gymnasielagen, som den rödgröna regeringen lyckades driva igenom tack vare Centerpartiet.
Lagen sågades även av Migrationsdomstolen i Malmö och Stockholm, som menade att lagen i delen som avser sänkt beviskrav för identitet varit så bristfällig att den där "inte får tillämpas".
Förra veckan meddelade dock Migrationsöverdomstolen att lagen visst får tillämpas. Rätten slog bland annat fast att det omstridda sänkta beviskravet inte bryter mot EU-regler.
Samtidigt meddelas nu att EU-domstolen inte kommer pröva lagen, något Migrationsdomstolen i Göteborg hade begärt. Det innebär att ingen juridisk instans nu kan stoppa afghanamnestin.
– I korthet är det så att, dels har Migrationsöverdomstolen sagt sitt, hur man ser på frågan, de är ju överinstans till migrationsdomstolarna, säger Johan Sanner, chefsrådman i Göteborg, till Sveriges Radio samtidigt som han påpekar att handläggningstiden i EU-domstolen troligen skulle blivit upp emot 16 månader, vilket enligt honom är orimligt för en lagstiftning som ändå är tidsbegränsad.
Därför drog Migrationsdomstolen i Göteborg tillbaka sin begäran.
Drygt 11.000 invandrare hade ansökt om att få stanna i Sverige genom gymnasielagen när ansökningstiden löpte ut den 30 september.
