Leveranser av dödliga vapen till Ukraina har varit en av veckans snackisar. I måndags blev det känt att USA:s president Barack Obama är redo att sätta in "direkt militär hjälp" till den västvänliga revolutionsregimen i Kiev, som ett svar på den ukrainska arméns förluster.
Flera av Obamas rådgivare har tidigare under vintern rekommenderat presidenten att överväga alternativet. USA har länge anklagat Ryssland för att förse rebellsidan med både vapen, ammunition och soldater – anklagelser som Ryssland kategoriskt tillbakavisat.
Företrädare för USA:s regering har uppgett att Obama vill ha stöd för ett beslut om vapenleveranser bland europeiska ledare. Det potentiella stödet verkar dock rejält skralt – och flera EU-länder har helt avfärdat idén att själva bistå Ukrainas ledarskap med dödliga vapen.
– Vi har inga planer på att skicka vapen till Ukraina i det här läget. Vi måste till varje pris undvika en vidare upptrappning av läget, sade Frankrikes försvarsminister Jean-Yves le Drian i ett uttalande under onsdagen, enligt Al-Jazeera.
Även Tysklands förbundskansler Angela Merkel, som annars brukar förespråka hårda tag, sade sig i måndags vara emot leveranser av dödliga vapen.
Regeringarna i Ungern, Danmark, Finland, Tjeckien och Storbritannien är av liknande uppfattningar. På torsdagen avvisade även Italiens utrikesminister Paolo Gentiloni kategoriskt förslaget om vapenleveranser till Ukraina.
Enligt ryska UD riskerar Washingtons vapenplaner att både trappa upp konflikten och hota Rysslands säkerhet. Dessutom kan ett beslut om vapenleveranser leda till att de rysk-amerikanska relationerna går in i ett djupt dödläge.
– Detta beslut blir ett kolossalt bakslag för våra relationer, inte minst om invånarna i Donbass nu kommer att dödas med amerikanska vapen, säger en talesman för det ryska departementet.
