Financial Times pekar ut "remigration", återvandring, som årets nyord i sin nyårsspalt Year in a Word.

Enligt tidningen speglar begreppet en tydlig förskjutning i den politiska diskussionen i flera västländer, där fokus allt oftare hamnar på hur invandringen ska kunna minska – inte bara bromsas.

Tidningen konstaterar att ordet länge haft en snäv och akademisk betydelse, men att det under 2025 fått en helt annan laddning och spridning.

"Bland akademiker är 'återvandring' studiet av invandrare som frivilligt återvänder till sitt ursprungsland, ofta flyktingar eller personer med tillfälliga arbetsvisum. Men begreppet har också använts av aktörer längst ut på den radikala högerkanten, som menar att etnisk mångfald är ett hot", skriver Financial Times.

Enligt tidningen var det fram till helt nyligen kontroversiellt bara att diskutera frågan öppet. I Tyskland väckte uppgifter om interna diskussioner inom AFD om återvandring omfattande vänsterextrema protester. Inför valet i februari tog partiledaren Alice Weidel dock frågan in i den offentliga debatten.

"I upptakten till parlamentsvalet i februari krävde AFD:s partiledare Alice Weidel öppet 'återvandring i stor skala'", noterar Financial Times.

Även i Storbritannien har frågan lyfts av profiler på högerkanten. Tidningen pekar bland annat på den tidigare parlamentsledamoten Douglas Carswell, som föreslog ekonomiska incitament för frivillig återvandring, följt av tvångsutvisningar av personer som inte anses bidra till de offentliga finanserna.

Även i Norden har diskussionen samtidigt blivit allt mer konkret, även om de svenska politikerna betonar att återvandringen ska bygga på "frivillighet". Det kraftigt höjda återvandringsbidraget har under året debatterats flitigt i Sverige.

I Norge har återvandring gått från att vara ett laddat ord till ett återkommande inslag i debatten om kriminalitet, integration och offentliga kostnader. Danmark lyfts i sammanhanget fram som ett exempel på ett land som redan för en mer uttalad återvandringspolitik.