Erik J Olsson, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet, och Catharina Grönqvist Olsson, fristående forskare och författare, slår på SvD Debatt larm om en extremt skev könsfördelning inom den offentliga sektorn.
I debattartikeln hänvisar de till sin nya bok "Det nya matriarkatet: en kartläggning av feminiseringen inom staten".
Enligt författarna är problemet med så kallad ojämställdhet i staten inte att männen dominerar – utan att kvinnorna gör det.
"Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Vår kartläggning visar emellertid att makten att påverka inom staten är allt annat än jämnt könsfördelad", skriver duon.
Vid utgången av 2024 hade 80 procent av myndigheterna fler kvinnliga än manliga anställda, enligt artikeln. På 55 procent av myndigheterna var kvinnorna fler än 60 procent av personalen. Bara 7 procent av myndigheterna var mansdominerade.
På departementen är utvecklingen ännu tydligare. Där är kvinnor i majoritet överallt, enligt författarna. 70 procent av departementen uppges dessutom vara kvinnodominerade.
"Inom stora delar av staten uppfylls således inte längre statens eget jämställdhetspolitiska mål. Det beror inte på att män dominerar, utan på att kvinnor gör det", skriver Olsson och Grönqvist Olsson.
De pekar också på att staten bortser från utvecklingen. När duon granskade regleringsbrev till de mest ojämställda myndigheterna fann de att bara mansdominerade myndigheter fått instruktioner om att bli mer jämställda.
Jämställdhetsmyndigheten, som har 85 procent kvinnor, fick däremot ingen sådan uppmaning.
"Egendomligt nog verkar staten själv ignorera det faktum att könsbalansen de senaste 20 åren sakta men säkert tippat över från det manliga till det kvinnliga", skriver debattörerna.
De varnar för att trenden fortsätter åt samma håll och att mansdominerade myndigheter kan försvinna helt.
"Att kvinnor är systematiskt överrepresenterade inom staten och att det inte finns något som tyder på att trenden kommer att vända är oacceptabelt mot bakgrund av det jämställdhetspolitiska målet om samma makt för kvinnor och män att påverka samhället", skriver de.
Forskarduon avslutar:
"Frågan är vad som görs för att motverka detta. Eller bryr sig staten bara om jämställdhet om män sitter på makten?"





