Mer än 37.000 gravarna på Babaoshans Folkkyrkogård i Peking, eller ungefär 60 procent, har leasingtiden gått ut för. Leasingtiden på en gravplats i den kinesiska huvudstaden är tjugo år och därefter måste den förlängas med tio år i taget.
Men det har alltså inte gjorts för mer än hälften av gravplatserna på kyrkogården och många av dem står och förfaller. En stor andel av dem som ligger begravda på kyrkogården har inga anhöriga som kommer och besöker graven.
För tjänstemännen på kyrkogården kompliceras det av att de telefonlistor som upprättades på 90-talet inte längre gäller eftersom Peking gjort om sin telefoni sedan dess. Då hade staden sexsiffriga telefonnummer mot åttasiffriga idag.
Och övergivna gravar skapa bekymmer i ett land som närmar sig 1,4 miljarder invånare och som därför är i stort behov av gravplatser. Förslag som kremering, mindre gravar eller gruppgravar för familjer, för att minska den markyta som krävs för att begrava någon, har hittills mött motstånd från allmänheten.
För ett par år sedan rapporterade samma tidning att prislappen på gravplatser ökar i kinesiska storstäder som Shanghai och att kvadratmeterpriset för en gravplats var dubbelt så högt som kvadratmeterpriset för en bostad i staden.
