Den statliga utredningen "När vi bryr oss förslag om samverkan och utbildning för att effektivare förebygga våldsbejakande extremism" (SOU 2013:81) diskuterar olika sätt att skydda demokratin mot politiskt motiverade våldsbrott. Ett av förslagen är att polis, skolpersonal och socialtjänst ska få större befogenheter att ingripa när ungdomar riskeras att dras in i våldsbejakande politiska miljöer.
Fem vänsterakademiker från Södertörns högskola och Göteborgs universitet varnar nu för att åtgärderna riskerar att bli ett "hot mot demokratin" eftersom inte bara högerextrema utan även vänsterextrema och islamistiska grupper inkluderas i definitionen "våldsbejakande extremism".
Särskilt allvarligt blir det när staten ska försöka förhindra ungdomar att söka sig till våldsamma vänsterrörelser, hävdar forskarna. Anledningen är att den typen av våldsgrupper i själva verket är "radikalt demokratiska".
"Särskilt problematiskt blir det när det gäller ungdomar som söker sig till rörelser som radikaliserar ett demokratiskt samhälles centrala värderingar. Detta gäller främst den i utredningen utpekade 'autonoma vänstern', vars ideologi präglas av krav på mer demokrati och bättre villkor för underordnade grupper som invandrare, kvinnor och HBTQ-personer. Vari ligger det demokratipedagogiska att myndighetspersoner behandlar ungdomar som vill ha stärkta rättigheter för dessa grupper, eller vill att fler samhällssfärer ska demokratiseras, som ett potentiellt extremisthot?" skriver de vänsterextrema akademikerna.
Debattartikeln i Dagens Nyheter är undertecknad Joakim Ekman, professor i statsvetenskap på Södertörns högskola, Adrienne Sörbom, docent och lektor i sociologi på Södertörns högskola, Håkan Thörn, professor i sociologi vid Göteborgs universitet, Mattias Wahlström, filosofie doktor i sociologi vid Göteborgs universitet samt Magnus Wennerhag, filosofie doktor i sociologi vid Södertörns högskola.
