Döm inte hunden efter håren, säger ordspråket. Men det är ungefär vad beteendebiologen Lina Roth vid Linköpings universitet har gjort.
Hon samlade ihop 59 schäfrar, av sina ägare klassade som tävlingshundar, sällskapshundar eller arbetande hundar (polis- och försvarshundar). Vid tre tillfällen under ett år klipptes ett par centimeter hår som sedan analyserades för hormonet kortisol, som har koppling till aktivitet och stress. Mätresultaten jämfördes med uppgifter om hundarnas liv och beteende under samma tid.
– Studien visar tydliga skillnader mellan olika typer av schäfrar. Tävlingshundarna hade de högsta kortisolhalterna, särskilt i januariprovet, som speglar tiden från oktober till december. Då är sommarens tävlingsperiod över och kanske uppstår en rastlöshet som skapar stress, säger Lina Roth i ett pressmeddelande.
En annan grupp med hög stressnivå var individer med aggression mot främlingar. Motsatsen gällde hundar som får mycket lek och belöning av sin ägare.
– En sådan positiv interaktion ger goda möjligheter att få en hund med låg stressnivå. Det är ett trevligt samband som vi vill undersöka vidare, säger Lina Roth.
Studien är den första som undersökt hur kortisolnivåerna i ett längre perspektiv varierar med årstider och livsstil. För att ta reda på om även faktorer som beteende, ålder och hemmamiljö påverkar stressnivån har varje ägare fått besvara ett omfattande frågeformulär med ett hundratal frågor om hundens vardagsliv.
Lina Roth ser den studie som nu publicerats i open access-tidskriften Scientific Reports som första steget i ett större projekt.
– Nästa steg är att mäta kortisolnivåer hos både hunden och ägaren, kompletterat med bland annat beteendetest. Hypotesen är att om människan mår bra och har låg stressnivå, då gäller det också hunden, säger hon.
